Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De sju vise mästare - Sagan - Virgilii torn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
38
DE SJU VISE MÄSTARE.
bittida vill jag vara hos eder.» De gingo dit och begynte
gräfva med all makt, så att tornet vacklade, hvarefter de lade
en stor eld derunder och skyndade så hastigt ur staden; och
när de hunnit vid pass en mil derifrån, hörde de ett
väldigt brakande, hvaraf de kunde förstå, att tornet i samma
stund nedföll. Men då borgarne i staden sågo tornet
nedfallet och bilderne, som deruppå stått, förstörda, gingo de
med stor klagan till kejsaren och frågade huru detta månde
hafva tillgått. Kejsaren svarade: »Till mig kommo tre falske
män och sade, att under tornet låg en stor skatt, den de
lofvade uppgräfva åt mig, utan att skada tornet, hvilket jag ock
tillstadde dem, ty jag kunde icke tro, att de så skulle bedraga
mig.» Romarne sade: »För eder girighets skull hafven J
bringat staden och oss alla i olycka, derföre skolen Jock nu få
guld mer än Jönsken.» Och så stöpte de hans mun full
med smält guld, hvaraf han fick sin bane. Men snart derefter
kommo fienderna och intogo Rom och förstörde staden.
1
Kejsarinnan sade derefter: »Herre, hafven Jock förstått
hvad jag nu berättat?» Kejsaren svarade ja. Hon sade:
»Tornet med sina bilder betecknar eder sjelf och edra sinnen. Så
länge J hållen eder upprätt och edra ögon öppna, så kunna
fienderna icke göra edra undersåter någon skada; men nu
lägga eder son och hans mästare råd, huru de skola kunna
förderfva eder med falska ord, och dem lyssnen J till. Men
jag säger eder, att på sistone går det eder såsom denne
kejsare och detta tornet.» Kejsaren svarade: »Hvad du nu sagt,
dervid är mycket att betänka. Faller jag undan, så blifver det
icke godt för mina undersåter; derföre skall ock min son dö.»
Så gaf han ännu en gång befallning, att sonen skulle
aflifvas; men äfven nu anlände en af dennes mästare, den femte,
vid namn. Josephus. Han föreställde kejsaren, att om han lät
döda sin son, så blefve denne nog hämnad, likasom Galenus
blef hämnad på Hippokrates, som honom dödat. Kejsaren
ville höra detta äfventyr och tyckte sig derföre väl kunna låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
