- Project Runeberg -  Svenska Folkböcker. Sagor, Legender och Äfventyr, jemte Öfversigt af svensk Folkläsning / Förra delen /
106

(1845-1848) [MARC] Author: Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De sju vise mästare - Varianter - B) Af de särskilda berättelserna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

106
DE SJU VISE MÄSTARE.
spefullt kallar honom den faderlöse, då i detsamma en man går
förbi som haft en dröm, den han önskar tydd af de vise. I
Erasto är händelsen förlagd till England; i Calumnia
Novercalis till Egypten.
Redan i den gamla
Stuttgarterhandskriften anföres berättelsen lika som i de svenska upplagorna.
I stället för Merlinus heter gossen i dessa Serlinus, hvilket dock
tvifvelsutan endast är ett tryckfel 71).
-
Hustrun som pröfwade sin mans tålamod.
I Li romans des sept Sages ar mannen en riddare,
hvilken, sedan han i 20 år varit gift, blir enkling och gifter om sig
med en ung qvinna. Gästabudet, som riddaren anställer, hålles
på en thorsdag, som är Allhelgonadagen. I Le roman des
sept Sages är det en gammal ungkarl, som på ålderdomen tager
en ung hustru. Här är det icke modren, utan dottern, som
föreslår de särskilda profven, sedan modren föreställt henne
nödvändigheten att först pröfva hvad hennes man tål, innan hon inlåter
sig med någon älskare. Det afhuggna trädet igenkänner riddaren
icke i elden, utan öfverraskar sin hustru, då hon kommer bärande
dermed. Gästabudet hålles på en thorsdag, som är Juldagen. Frun
sitter öfverst vid bordet i en ländstol (chaière). Tjenarne
framsätta första rätten på bordet, jemte såsen (la savor), och under
det betjenterne skära för, fäster frun sina nycklar i fransarne på
duken (la dame entorteilla ses clès es franges du doublier) och
drar sålunda alltsammans i golfvet. För mannen ursäktar hon sig
med, att hon ville gå efter hans knif och serviett, som icke var
på bordet (j’aloie querir vostre couliau et vostre tablier qui
n’estoit mie sor table). I den svenska handskriften är mannen
»en gamal wiis man oc stoor radzman». Modren föreslår profven.
Då hon frågar sin dotter, hvem hon ville älska, svarar denna: en
prest här i staden, »for thy at preste plægha mæst ælskogh», hvilka
ord, eget nog, äro af en sednare, om det högvördiga ståndets goda
rykte mera mån hand, öfverstrukne. Vid gästabudet sveper frun
»sina nykla i duken» och ursäktar sig med, att hon letade efter sin
knif. För öfrigt lika som i den sistnämnde fransyska bearbetnin
gen. I Seuyn Sages är mannen gift för tredje gången 72).
-

Virgilii torn.
Li romans des sept Sages. Virgilius hade i Rom
upptändt en eld, som brann dag och natt. Vid elden stod en man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 12 19:04:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolkbok/1/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free