Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Helena Antonia af Constanttnopel - Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANMÄRKNINGAR.
235
erofrat staden Graffes, erhåller hon och hennes gemål denna stad i
förläning och ger densamma sitt namn.
13) Denna episod ur legenden om St. Martin af Tours är väl
troligen införd för att gifva en slags förklaring åt underverket med
Helenas afhuggna hand, hvilket förekommer i slutet af berättelsen, ehuru
förf., eller troligen snarare öfversättaren, förgätit att låta Martin dervid
begagna den himmelska »salfvebössan».
14) I de sednare svenska upplagorna skrifves detta namn ömsom
Barbone och Borbón. Det är tydeligen den fransyska staden Narbonne,
som menas, ehuru den här blifvit förlagd till Skottland. I den
fransyska romanen tilldrager sig händelsen i Languedoc; konung Gamas heter
der Gamault och hans syster Ludiene.
-
15) Denna tilldragelse i fängelset skildras i den fransyska romanen
med en trohjertenhet, som den svenska öfversättningen icke lyckats
tillvinna sig. Ludiene frågar leende de tre fångarne: »Puis-je bien ici
querir ung mari?» Biskopen svarar: »Bien renonceroy-je voulontiers à
prêtrise, et que je peusse avoir tant gente pucelle, mais sai-je que pour
vous ai-je le poil trop fleuri.» »Dame,» säger konung Antonius, »suis
à marier, s’il vous plaisoit de moi avoir.» »Bien vous ouys,» svarar
prinsessan; »mais ce jouvencel, qui ne sonne mot, est-il point à marier?»
frågar hon, i det hon ser på Brixius. »Par ma foi,» genmäler Antonius,
»oncques jamais n’aima femme et prend son desduit à réciter ses
Heures, son Pseautier, et aller au Moustier et servir Messe.»
- »Pour prier.
Dieu ne le veulx point blâmer,» infaller prinsessan; »mais s’il me veult
aimer, bien peux vous servir tous.» Då ropar Antonius till Brixius,
som ingenting svarat, utan endast skiftade färg: »Beaufils, delaissez votre
Pseautier, car mieux convient la nuyct avoir belle amye.» Hvaremot
Brixius icke har något att invända.
-
16) I den fransyska romanen är upplösningen något olika. Antonius
beger sig till Constantinopel med Brice och Ludiene, åt hvilka han
lemnar regeringen vid sin död. Henrik och Helena stanna qvar i Italien
hos påfven Clemens. Hertigen af Glocester fortfar att styra England och
blir, till belöning för sitt nit och sin trohet, dess konung efter Henriks
död. Martin stannar qvar i Tours, hvars erkebiskop han sluteligen blir.
Man ser att i det fransyska arbetet är legenden hufvudsaken.
17) Den 3:dje, regerade från 559–573.
18) Anses hafva regerat från 559–566.
19) Detta riddarens dåd liknar det som förekommer i den persiska
sagan om Repsima (Les mille et un Jour, Contes Persans. Trad. en
François par PÉTIS DE LA CROIX. Paris 1729. V, 256), äfven öfversatt
på Svenska (Hernösand 1802, s. 11). En dylik tilldragelse omtalas
äfven i den uti de tyska Gesta Romanorum (GRÄSSE’s ed. Dresden u. Leip-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
