- Project Runeberg -  Svenska Folkböcker. Sagor, Legender och Äfventyr, jemte Öfversigt af svensk Folkläsning / Förra delen /
306

(1845-1848) [MARC] Author: Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Om fyra Köpmän - Sagan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

306
OM FYRA KÖPMÄN.
Härom blefvo nu båda ense, och genast andra morgonen
gjorde sig Johan redo och gaf sig på vägen till Genua. När
han dit anländt, sökte han med all flit huru han skulle kunna
göra bekantskap med Ambrosii hustru 5), och sedan han fått
höra, att hon ofta gick i kyrkan, lagade han så, att han mötte
henne på vägen dit. Men hon besvarade hans helsning med så
mycken ärbarhet och skickade sig i allo så värdigt, att han
begynte tänka vid sig sjelf, det han gjort illa, som ingått ett
sådant vad med hennes man; ty han fann, att han aldrig skulle
drista framkomma till henne med någon otillbörlig begäran.
Emedlertid ville han icke gerna mista den stora summa
penningar, han utsatt, och betänkte derföre, huru han med list
skulle kunna inkomma i hennes sofrum, utan att hon visste
deraf, och der uppsnappa något hvilket han sedan kunde hos
hennes man anföra såsom bevis, att han vunnit vadet. I denna
akt och mening lät han beställa en stor kista, hvari han kunde
rymmas och hvilken han kunde öppna inifrån; men huru han
skulle få denna kista inflyttad i Ambrosii hustrus
sängkammare, visste han ännu icke. Dock, tänkte han vid sig sjelf, jag
har ofta hört sägas, att hvad ingen annan kan komma till väga
med, det kan en elak käring uträtta; gick derföre så länge
omkring, till dess han fick spaning på en sådan, som hade det
rykte om sig att vara ännu illfundigare än hennes vederlikar
i allmänhet.
Sedan Johan fått veta, att denna qvinna brukade handla
med gamla kläder, sökte han upp henne på torget, helsade på
henne och sade: »Kära danneqvinna, jag har här en klädning,
som är mig för tung att bära; kunden J föryttra den åt mig,
så ville jag gerna ersätta eder för edert omak.» Qvinnan
frågade, huru dyr den var, och Johan svarade: »Kunnen J icke få
fyra gyllen för honom, så säljen honom för tre,» ehuru han
väl visste, att klädningen var värd goda tolf gyllen. Qvinnan,
som här tyckte sig fått en god kund, tog med glädje emot
klädningen och bad köpmannen komma igen följande dagen.
Då han nu infann sig, gaf hon honom fyra gyllen och sade:
»Jag har icke kunnat få mera för klädningen, derföre har jag
sjelf behållit honom.» Johan visade sig härmed väl tillfreds,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 12 19:04:23 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolkbok/1/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free