Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Om fyra Köpmän - Sagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
314
OM FYRA KÖPMÄN.
de omtalta klenoderne. När han infunnit sig med dem, tillsade
honom Fredrik att visa dem för konungen och förtälja
huruledes han dem bekommit. Då begynte han åter skryta med sitt
listiga påfund och berättade huru allt var tillgånget. Men när
Ambrosius, hvilken Johan icke igenkänt, så mycket hade åren
och sorgen förändrat hans utseende, hörde denna berättelse och
kände igen klenoderne, blef han så betagen af bedröfvelse och
ånger öfver sitt förhastande mot sin hustru, hvilken han nu
fann vara oskyldig, att han nära fallit till jorden. Då Fredrik
det märkte, gick han till honom, klappade honom vänligt på
axeln och sade: »Var vid godt mod och låt icke sorgen blifva
eder öfvermäktig!» Sedan tog han konungen afsides och sade
till honom: »Allernådigste konung och herre, hvad synes eder
om denne krämaren? Hvad har väl den förtjenat, som för slem
vinnings skull traktat efter att röfva från en ärlig qvinna dess
heder och ära, och genom sin illfundighet bragt henne om
lifvet?» Konungen svarade: »Galge och hjul har han förtjenat;
ty han har begått stöld och dertill kommit mord åstad.»
»Det är ock min tanke,» genmälte Fredrik, »och beder jag eder
derföre icke tillåta honom att lemna salen, förr än jag är här
tillbaka.» Vid dessa ord gick han ut, och kort derefter inkom
i salen en fager qvinna, som blygsamt helsade på konungen
och hans gäster, hvilka båda vid denna syn storligen
förskräcktes. Konungen sade: »Huru liknar icke denna qvinna Fredrik!
Men om J ären densamme, hvarföre visen J eder då i sådant
skick?» Hon svarade: »Allernådigste konung och herre, jag är
verkeligen eder tjenare Fredrik, och tillika samma qvinna, som
denne krämaren så skändeligen förrådt och som för hans skull
varit nära att lida döden, den jag dock lyckligen undkommit.»
Och så förtäljde hon, huru alltsammans tillgått, och när hon
slutat, bad hon konungen ihågkomma hvad dom han sjelf
afkunnat öfver den förrädiske köpmannen; men Ambrosius förlät
hon, efter som äfven han blifvit bedragen och hon fann, huru.
djupt han ångrat sitt förhastande.
-
Så blef Johan lagd på stegel och hjul och hans kropp
sedan hängd i en galge 13), till straff för det onda han föröfvat.
Men Ambrosius och hans hustru lefde en lång tid hos konun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
