Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18.
©e se* Øtucutorna ilUr ©en äöelmoiiiga
øgstern.
Den svenska folkboken med denna titel är en öfversältning från sagan
»Die sechs Schwäne» i bröderne Grimms samling (Kinder- und
Haus-märchen. Göttingen 1837. I, 291—297), der den är införd efter en
uppteckning från Hessen, hvari man dock utan svårighet igenkänner en
sednare, af andra folksagor modifierad behandling af den gamla sagan
om Svanriddaren, som förekommer i en mängd medeltids-dikter.
Denna saga utgöres egenteligen af tvänne särskilda, som med tiden
sammansmält till en enda, ehuru man äfven, så i äldre som nyare tider,
finner dem behandlade såsom utgörande hvardera ett helt för sig.
Den ena handlar.om en riddare, hvars hustru födde honom sex söner
och en dotter, af hvilka de förra, förföljda af hans moder, förvandlades
till svanor, men sluteligen, medelst sin systers bistånd, återfingo sin
menskliga gestalt. I denna form förekommer sagan redan i den
fransyska bearbetningen af sagan om De sju vise Mästare, kallad
Dolo pa t hos från 1200-talet (se Band I, s. 95), äfvensomien tysk
handskrift från 15:de århundradet å Leipziger-Bibliolheket (Hacpt und
Hoff-mann, Altdeutsche Blätter. Leipzig 1836. I, 128—136), efter
hvilken Bechstein meddelat denna saga i Deutsches Märchenbuch.
Leipzig 1845, s. 206—211: »Die sieben Schwanen.»
Den andra" beskrifver huru en obekant riddare anlände i en båt,
dragen af en svan, öch erbjöd sig att kämpa för en ädel fru (eller jungfru,)
som förföljdes af en mägtig frände (eller granne), men hvilken den okände
svanriddaren besegrade och blef sedermera den ädla jungfruns (eller ädla
fruns dotters gemål. I denna form finner man sagan i den tyska
riddaredikten Parcival af Wolfram von Eschenbach från början af
1200-talet (Parcival, Rittergedicht von Wolfram von Eschenbach. Aus
dem Mittelhochdeutschen zum ersten Male Ubersetzt von
San-Marte. Magdeburg 1836, s. 569—571), der skådeplatsen är
förlagd till Antwerpen och den obekante riddaren är Loherangrin, son af
Parcival, en bland riddarne af Runda Bordet, samt Loherangrins gemål
en hertiginna af Brabant; likaså i en annan gammal tysk dikt, kallad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
