Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor - 20. Pelle Båtsman - Sagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
156
PELLE BATSMAN.
nöja med den förändrade anordningen att först spisa, innan
förmälningen kunde för sig gå, emedan den resande väl först
kunde behöfva att något förfriska sig. Medan konungen så
talade, underrättades han, att den främmande var anländ, och
nu infördes Pelle Båtsman i full ridderlig pragt, men gjord
oigenkännelig för en hvar, medelst ett långt under hakan
fästadt skägg. Inkommen i salen hälsade han alla med en så
behagelig höflighet och visste att föra så muntra och
förståndiga tal, att alla blefvo intagne af hans utseende och hela
väsende. Vid bordet sattes han mellan konungen och prinsessan,
på högra sidan om henne, men brudgummen satt på den
vänstra, och nu började konungen att öfver bordet samtala med
Pelle Båtsman, som om denne, i sitt rike, nyligen öfvervunnit
ett svårt förräderi, och sluteligen vände han sig till
sjö-kapitenen och frågade honom, hvad han väl tyckte den förtjena, som
kunnat vara så ond, att han velat mörda denne älsk värda man.
Men kapitenen, som härunder ingen ting anade och dels ville
ställa sig in hos konungen, dels visa sig artig mot fremlingen,
svarade: »Jo, den som kunnat ämna en så skamlig gerning,
den är intet mindre värd än att lefvande kokas i tjära.»
»Så har du sagt din egen dom,» sade konungen och reste sig
ifrån bordet. Då kapitenen, helt förvånad öfver dessa ord,
vände sina ögon till den förmente fremligen, som i detsamma
bortryckte det långa skägget, blef han intagen af en hjertans
ångest, att i honom igenkänna den, hvilken han trodde sedan
flera månader vara förvandlad till mat för fiskar och hafsdjur.
Och nu störtade han sig för konungens fötter, bekände sitt brott
och bad om nåd och förskoning. Den ville ej konungen förunna,
men sedan Pelle Båtsman inlagt en förbön för honom, stadnade
hans dom dervid, att han, med hela sin besättning, genast skulle
begifva sig bort, utan att någonsin mera beträda Armeniens gränsor.
-
Nu förmältes Pelle Båtsman med prinsessan, och då
konungen ej långt derefter dog, mottog han konungariket, det
han länge styrde till sin egen ära och sina undersåters lycka.
Äfven gjorde han sitt namn stort och aktadt genom flere
herrliga hjeltedater, förnämligast utförda till sjös, hvilka alla i de
Armeniska tideböckerna finnas beskrifne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
