Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legender - 1. Jesu Barndoms-Bok - Legenden - Om Jesu Christi barndom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JESU BARNDOMS-BOK.
179
kunna vi ju råka uti större nöd än som vi för detta varit
stadde uti: ty skogarne äro långa, hedarna breda, intet hus,
eld eller vatten, stor mödosamhet och liten vägakost. Är det
nu din vilja, så vilje vi vända om, och resa en annan väg, der
vi kunna finna folk, som visar oss den rätta vägen, och der vi
också kunna få mat till köps för våra pengar; ty det är oss
ondt att fara på en obekant väg: säg mig nu derföre hvad din
vilja är och hvilken väg du råder och styrker?» Jungfru Maria
teg stilla och svarade intet dertill; men hon satte sig ned på
jorden och gret bitterlig. Det såg den gamle mannen, och
bedröfvade sig för det han talat något, som hon skulle hafva sorg
utaf, gret och bad henne, att hon icke skulle gråta, sägande:
»Hvad jag kan göra för dig och barnet, det vill jag gerna göra:
gråt således icke; men säg mig din vilja, och hvilken väg du
råder, den vill jag gerna följa.» Jungfru Maria svarade: »Jag
gråter icke för de ord ni talade till mig, och jag bär ej min
stora sorg för så litet, eller för ord, som ni talade till mig med
kärlek och saktmodighet, utan jag gråter för det stora bekymmer,
som ni hafver haft för min skull allt sedan jag blef eder brud,
och för all den nöd som ni lider för mig och mitt barns skull
i främmande land. Och, sannerligen! ni hafver gjort mig och
mitt barn så stor tjenst, som jag redan hade varit er gifta
hustru och maka.»
Då bad Joseph jungfru Maria att hon icke skulle gråta,
och sade: »Jag tror Gud så väl och är fullt försäkrad om hans
nådiga hägn och beskydd, så att ingen ting i verlden oss
hvarken när eller fjerran skadandes varder.»
Under det de så talade med hvarandra, låg barnet i
modrens sköt och sof. Emedlertid runno tårarne ned af jungfru
Marias kinder och droppade på det välsignade barnet Jesus,
hvaraf han vaknade och räckte sin lilla hand upp och torkade
tårarna af sin kära moders ögon och kinder, hållande sedan
sina händer mot himmelen, liksom han ville bedja för henne;
och hon blef mycket hugsvalad. Då sporde Joseph jungfru
Maria kärligen och för tredje gången till, hvad hennes vilja var,
och hvilken väg de nu skulle draga? Hon sade: »Käre Joseph!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
