Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legender - 1. Jesu Barndoms-Bok - Legenden - Om Jesu Christi barndom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JESU BARNDOMS-BOK.
181
som födde det till verlden, oss till evig plåga.» Af detta
gräseliga rop, som djeflarne gjorde, blef folket ganska förfäradt.
lopp tillsammans af gator och gränder, och fruktade att staden
skulle förgås. Och de voro häpne och sade: »Vi vilje gå till
templet, offra och tillbedja våra afgudar.»
Då de kommo dit, sågo de att alla deras afgudar: Jupiter,
Saturnus, Minerva och Venus samt alla de andra afgudar, som
voro uti templet, och alla de afgudar, som voro uti Egypti land,
voro nedfallne och lågo uti åtskilliga ställningar: somlige hade
mistat deras armar, somlige benen, somlige hufvudet och
händerne, och andra voro slagna i tu. Då sade folket: »Våra
Gudar äro alla nedfallne, som lofvade oss hjelp i vår nöd; alltså
frukta vi, att det går oss, som det gick med den mägtige
konungen Pharao, den tid han red i det röda hafvet efter Israels
barn: då drunknade han med allt sitt folk, herrar och furstar.
Och af detta tecken, som vi nu se på afgudarne, så slute vi, att
det kommer plågor öfver oss.» Somlige af folket sade: »Här äro
komne främmande Gudar, som hafva brutit vår fred och stridt
med våra Gudar, som stupade, och vi vete ej hvarest de äro
komne ifrån.»
Då hertig Caprodocius, som var en herre öfver staden,
hörde det förskräckliga ropet och ynkeliga bullret ibland
allmänheten, frågade han dem hvad det var å färde? Och de sade
honom allt hvad de hade sett och hört. Då blef han ganska
sorgefull och gick straxt in i templet, och blef mycket
förfärad, då han såg sina Gudar ligga i så slem ställning och skap
nad sönderslagne neder på jorden.
Förskräckt ropade han då högt och sade: »Här är skedt ett
stort tecken; och huru vill det gå oss härefter? Hvar är den
starkare Guden, som hafver så mycken magt, att han har
kunnat drifva våra Gudar bort, och sönderslagit våra bilder? Visste
jag hvar denne mägtige Gud vore, så ville jag prisa och ära
honom; ty våra Gudar duga icke att försvara sig sjelfva;
derföre vilje vi sätta vår tro och tillit på den sanne Guden.»
När nu hertig Caprodocius gick ifrån templet, sporde han
efter om någon visste hvarest den mägtige Guden var? Då såg
han jungfru Maria sittande på en sten, med sin son i sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
