Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legender - 3. Jerusalems Skomakare - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
210
JERUSALEMS SKOMAKARE.
16 sid., 8:o, samt »Götheborg, tryckt hos Sam, Norberg, 1833», 16 sid.,
8:o, der berättelsen är undertecknad: »Mag. Joannes Nysgonomius. Theol.
Doctor», och innehåller hyarjehanda enfaldigt snack om Satans många
försök att få den evige skomakaren i sitt våld, än medelst ett tecken,
bestående af två H. H., som han ritat i sanden midt på en stor och
mycket befaren landsväg, der de, oaktadt all körning och ridning, alltid stodo
rediga till dess den lede frestaren ändrade det ena A till ett M; än
medelst åtskilliga förklädningar, och än medelst flerfaldiga förgiftningsförsök,
0. S. V.
Den evige vandraren, som i dessa folkböcker heter Ahasverus och
uppgifves hafva vid Jesu korsfästelse varit skomakare i Jerusalem samt år
1547 visat sig i Hamburg, 1575 i Madrid, 1599 i Wien, 1601 i
Lübeck (se den tyska folkboken af år 1613), 1604 i Paris (RUD. BOTOREUS,
Comment. de rebus toto orbe gestis. Francof. et Parisiis 1610.
L. II, s. 305), 1610 åter i Lübeck, 1612 i Tarnowitz i Öfra Schlesien,
1614 i Reval, Krakau och Moskwa (1697 års upplaga af den tyska
folkboken), samt 1633 åter i Hamburg (MITTERNACHT, Diss. in Johann.
XXI. 19, s. 400), förekommer i en nederländsk folksägen under namn af
Isaac Laquedem och skall varit sedd i närheten af Brüssel år 1640 (WOLLF,
Niederländsche Sagen. Leipzig 1843, s. 625), och i slutet af 17:de
eller början af 18:de århundradet uppträdde i England en man, som sade
sig hafva varit anställd vid det höga rådet i Jerusalem, då Jesus dömdes,
vid hvilket tillfälle han skulle stött till honom, just som Jesus vändt sig
om för att lemna Pilati palats, och dervid yttrat: »Gå, skynda dig,
hvarföre dröjer du här?» dertill Jesus svarat: »Jag går, men du skall också
gå till dess jag återkommer.» Denne man skall vunnit mycket förtroende
hos den stora hapen, men af de bildade klasserne blifvit ansedd som en
bedragare (CALMET, Dictionnaire de la Bible. II, 272). I Danmark
skall han varit sedd i Aalborg och några andra jutländska städer (THIELE,
Danmarks Folkesagen. Kiöbenh. 1843. II, 311—313).
Det i sig sjelf onekligen ganska poetiska ämnet för denna legend har
erhållit mångfaldiga bearbetningar på de flesta europeiska språk, såsom
på tyska i REICHARDS Bibliothek der Romane. VIII, 19—24, IX,
39—103, X, 111—167, XI, 99–137, XII, 83—141, och särskildt
aftryckt under tilel: Der ewige Jude. Geschichte oder
Volksroman, wie man will. Riga 1785; Der ewige Jude, eine lyrische
Rhapsodie von C. F. D. SCHUBART (Sämmtliche Gedichte.
Frankfurt a Main 1787. II, 1 etc., 68 etc.); Briefe des ewigen Juden
über die merkwürdigen Begebenheiten seiner Zeit, von W.
F. HELLER. 3 Voll. Utopia (Offenbach) 1791 1801. Die Warnung.
Romanze von A. W. SCHLEGEL, (Poetische Werke. Upsala 1812,
s. 149–155); Der ewige Jude. Novelle von FR. LAUN (F. A.
SCHULZ i Drei Erzählungen. Leipzig 1820, s. 1 etc.); Der ewige
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
