Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legender - 5. Sanct Pehr och Broder Lustig - Legenden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
226
SANCT PEHR OCH BRODER LUSTIG.
-
dricka» »Hvar skulle jag taga det ifrån?» svarade Broder
Lustig; »jag har fått mitt afsked, och för öfrigt intet, utom
litet kommissbröd och fyra skillingar i penningar. Tre tiggare har
jag mött på landsvägen, hvar och en af dem har jag gifvit en
fjerdedel af mitt bröd och en skilling i penningar; nu är jag
pank, och om du inte har mer än jag, så kunna vi följas åt
för att tigga.» »Nej, det kan just icke behöfvas,» svarade
Sanct Pehr: »jag förstår mig litet på doktoriet, och dermed
kan jag nog förtjena mig så mycket som jag behöfver.»
»Men jag,» sade Broder Lustig, »förstår mig allsiutet på sådant,
derföre får jag väl gå ensam och tigga.» »Du kan följa med
mig,» sade Sanct Pehr; »om jag förtjenar något, skall du få
hälften med.» »Det var rätt bra,» sade Broder Lustig, och
så följdes de åt.
-
-
De kommo till en bondstuga, och som de hörde en
ömkelig jemmer och klagan derinne, så gingo de in. Der låg
mannen och drogs med döden, och hustrun gret och jemrade
sig. »Håll upp med ert gråtande,» sade Sanct Pehr, »jag skall
göra er man frisk,» tog så en salfva ur fickan och botade i
ögonblicket den sjuke, så att han stod upp alldeles frisk.
Mannen och hustrun sade nu i deras hjertans glädje: »Hur skola
vi belöna er? Hvad få vi gifva er?» Men Sanct Pehr ville ej
emottaga något, och ju mer de trugade honom, dess mer
vägrade han. Men Broder Lustig stötte Sanct Pehr på armen
och sade: »Tag emot du! tag emot du! vi behöfva det nog.»
Slutligen bad bondhustrun att Sanct Pehr åtminstone måtte
emottaga ett lamm, men han ville alldeles icke. Då stötte
Broder Lustig honom i sidan, och sade: »Tag då emot, din dumma
f-n; vi behöfva det ju.» Sanct Pehr svarade: »Ja, jag skall
emottaga lammet, men jag bär det icke; vill du ha det, så
får du sjelf bära det.» »Dermed har ingen nöd,» sade
Broder Lustig, och tog lammet på axlarna. De gingo nu vidare,
och kommo till en skog; men då började lammet att bli tungt
för Broder Lustig, och han dessutom känna sig hungrig, hvarföre
han sade: »Se här är en vacker plats; här kunna vi hvila och
steka vårt lamm.» »Alltför gerna,» svarade Sanct Pehr;
»men jag förstår mig ej på att laga mat, derföre får du sjelf
P
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
