Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äfventyr - 4. Storhjerta, eller Den tappre Skräddaren - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
264 STORHJERTA, ELLER DEN TAPPRE SKRÄDDAREN.
4.
Storhjerta, eller Den täppre Skräddaren.
Detta folk-äfventyr förekommer redan i det förut omnámda tyska
arbetet, Wegkürzer, ein sehr schön lustig und aus der Massén
kurzweilig Büchlein. Strassburg 1857, bl. 18—25, enligt hvilken
uppteckning BECHSTEIN meddelat detsamma i Deutsches Märchenbuch.
Leipzig 1845, s. 5—11; »Vom tapfern Schneiderlein, hvarmed den
svenska folkboken närmast öfverensstämmer. En annan uppteckning, efter
muntlig öfverlemning, med några, ehuru föga betydande, skiljaktigheter
förekommer bland KUHNS Märkische Sagen und Märchen. Berlin
1843, s. 289–293: »Das tapfre Schneiderlein.» Í bröderne GRIMMS samling
(Kinder- und Hausmärchen. Göttingen 1837. I, 125–136: »Das
tapfere Schneiderlein,» öfversatt på svenska iJulläsning för barn.
1838. Utgifven af H. REUTERDAHL. Lund 1838, s. 66—75, och på
danska i MOLBEÇAS Udvalgte Eventyr og Fortællinger. Kiöbenh.
1843, s. 59—66: «Den tappre Skrædder») har detta äfventyr blifvit ställdt
i sammanhang med en annan likartad berättelse, hvilken man, mer eller
mindre fullständig och med större eller mindre skiljaktigheter, igenfinner
i den hinduiska fabeln om Bocken och Lejonet, öfversatt från
Pantscha-tantrà i Sir JOHN MALCOLM’S Sketches of Persia; i den
persiska berättelsen om Ameen från Ispahan och Ghooln.
»(Ameen of Isfahan and the Ghool)», likaledes meddelad i Sir J. MALCOLMS
Sketches; i den italienska fabeln om Åsnan och Lejonet uti
STRAP AROLAS Notti piacevoli; i den serviska sagan om Skägglös
och Jätten (Bartlos und der Riese», se BüscHING, Wöchentliche
Nachrichten für Freunde der Geschichte, Kunst und
Gelehrtheit des Mittelalters. Breslau 1819. IV, 104); i den
engelska om »Jack the Giant-Killer,» (se TABART, Collection of
popular Stories for the Nursery. London 1809. III, 1—37 och
Entertainment for the Nursery. London 1832, s. 1—23); den
tyska om »Der Schneider und der Riese» (Büsching, l. c., s. 124—127);
den norrska om »Askepot, som kapaad med Troldet» (ASBJÖRNSEN och
MOE, Norske Folkeeventyr. Christiania 1843. I, 40—43); de sven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
