Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenska folk-litteraturen är en bland de rikaste, som något land eger.
Hågen för läsning, likasom kunskapen deri, är hos vår allmoge måhända
mera allmänt spridd än hos någon annan, och man har icke låtit denna
håg sakna näring. Man har likväl härvid alltför litet begagnat det rika
förråd, vi hafva af inhemska sagor och sägner, som så väl egna sig till
folkläsning, men hvilka man först nyligen börjat samla och allmängöra.
Vår folk-litteratur består således för det mesta af lån utifrån.
I början öfversatte man hufvudsakligast från danskan. Hit höra
våra äldsta, mest spridda och i litterärhistoriskt hänseende intressantaste
folkböcker — sagor, noveller, legender, äfventyr, hvilka återfinnas såsom
folkläsning hos nästan alla europeiska nationer och till större delen
ursprungligen äro skaldedikter från medeltiden, de der, efter att hafva
utgjort de bildades lust och glädje, småningom, förvandlade till prosa,
nedgått till de obildade. Äfven hos oss hafva de icke från början varit
folkskrifter eller ämnade dertill, utan först efter hand blifvit det, sedan
de hos sina förra läsare undanträngts af mera konstlade diktens skapelser.
Sedermera, från medlet af 1700-talet till och med de båda första
årtiondena af vårt århundrade, äro våra flesta folkböcker öfversättningar
från fransyskan. På detta sätt har större delen af Perraults och M:me
d’Aulnoys sagor, äfvensom åtskilliga österländska berättelser, blifvit svensk
folkläsning. Äfven bland dessa hafva flera likaledes öfvergått från de
högre stånden till de mindre bildade. Å andra åter synes tydligen, att
de blifvit öfversatte enkom för folk-litteraturen. Denna hade dittills
hufvudsakeligen bildat sig likasom af sig sjelf; men nu röjas åtskilliga
bemödanden derför. Jemte sagor, noveller, legender, äfventyr och smärre
skämtsamma skrifter, hvaraf den dittills nästan uteslutande utgjorts,
förekomma nu historiska uppsatser, bearbetade för folket, ett slags
moderna legender om barn och bondpigor, af Gud utrustade med underbara
gåfvor, samt hvarjehanda trolldomshistorier, syner, uppenbarelser,
drömmar och profetior. Dessa, i förening med några småskrifter, beräknade
att anslå sine läsare egentligen genom det osedliga i innehållet och det
råa i framställningssättet, bragte hela denna litteratur i vanrykte, då
på 1820-talet flera förtjenstfulla försök började göras till dess
förbättrande.
Nu öfversattes förnämligast från tyskan. I synnerhet anlitades
bröderne Grimms sago-samling, hvilken också onekligen är både den
rikhaltigaste och med hänseende till framställningssättets naturlighet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
