- Project Runeberg -  Svenska Folkböcker. Sagor, Legender och Äfventyr, jemte Öfversigt af svensk Folkläsning / Öfversigt af svensk Folkläsning /
120

(1845-1848) [MARC] Author: Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syner, uppenbarelser och spökhistorier - 3. Tvenne trogna Kamrater - 4. En tolfårig flickas Syn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

120
ÖFVERSIGT AF
kommo de först till en smal väg mellan en sjö och en äng med högt
gräs, der en mängd kreatur betade, men hvilka alla sågo särdeles magra
och medtagna ut. Den döde upplyste, att detta vore de oförnöjda
menniskors liknelse, som lefvat i verlden. Sedermera kommo de till ett ställe,
som var idel berg och måssa, men der voro kreaturen feta och
välmående. Detta var de förnöjda menniskors liknelse på jorden. Den döde
bad nu sin vän gå tillbaka samma väg han kommit, och nu blef der en
sådan klarhet, att den lefvande intet kunde se för det klara skenet skull,
och i detsamma försvann hans vän, och kan hörde en så ljuflig klang,
att han tillförene aldrig hört något så herrligt; men när han kom
tillbaka ur grafven och klappade på dörren till bröllopsgårdeu för att
återvända till sin brud, var hon längeşedan död och 30 år hade förflutit,
medan han tyckt allenast en half natt vara förliden. Några af hans
gamla bekanta lefde dock ännu, och för dem förtäljde han hvad som
händt samt afsomnade i deras åsyn.
4. En tolfårig flickas Syn.
Se de ofvan (s. 112) vid berättelsen Om en Gosse, som förmanat
till bättring anförda upplagor.
En tolfårig flicka, vid namn Kerstin, i Prässnäs (Persnäs) gäll, Föra
socken och Marsjö by på Åland (utan tvifvel misskrifning i st. f. Öland,
der en Persnäs socken med annexet Föra finnes, men deremot icke på
Åland) hade fallit i en dvala, som räckt i flera dygn och hvarunder hon
i tvenne omgångar, den ena två den andra tre gånger, ristats och skälft
i hela kroppen. Sedan hon uppvaknat, berättade hon, att en hvit
skinande engel tagit henne i sin famn och fört henne först ned till
sockenkyrkan och så upp till himlen. De foro genom tvenne himlar, som
öppnade och slöto sig efter dem, och stannade i den tredje, der engelen
släppt henne, hyarvid hon tyckt, att ett herrligt skinande kläde kommit
öfver henne. Der voro många skinande stolar och på hvardera satt en
aflidens själ i hvita kläder, och hos hvarje själ var en engel, som spelade
för honom med glimmande guldäplen, och allesamman lofvade Gud.
Flickan igenkände flera, som dött i pestilentian och bland andra en sin
fränka, som bad henne blifva qvar; men engelen sade, att hon skulle
tillbaka till jordariket för att förkunna hvad hon sett, på det de
föräldrar, som mistat sina små barn, ej måtte sörja för mycket, och
menniskorna ej hafva för stor fruktan för pestilentian, eftersom en så stor
herrlighet väntade de trogna. Engelen hade derefter fört henne tillbaka och
tillsagt henne att förmana till bättring och noggrannare iakttagande af
sabbaten, öfverheten till mildhet mot de fattiga och presterskapet att icke
låta falla några »Tidegjersdagar», som borde hållas vid magt. De två

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 12 19:04:33 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolkbok/ofverfolkl/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free