Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet börjar bebyggas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man sina effektivaste jakt- och fiskedon. Det var främst dolkar, stötredskap
och yxor med skafthål, men det var också metkrokar samt hullingförsedda
ljuster- och harpunspetsar (bild sid. 27). De sistnämnda konstruerades
stundom på så sätt, att de eljest i ben utskurna hullingarna ersattes med
längs benspetsens sidokanter infogade små flintflisor, varigenom
sårbarheten givetvis väsentligt ökades. Denna onekligen komplicerade konstruktion
vittnar gott om uppfinningsrikedomen hos dessa primitiva människor. De
ytterst små flintorna infogades i en skåra i benet, och de uppkommande
mellanrummen tätades med hjälp av harts. — Hartsen var redan nu liksom
för långliga tider framåt den förhistoriska människans »syndetikon».
Av fyndmaterialet framgår med all önskvärd tydlighet, att detta äldsta
skede i Sveriges bebyggelsehistoria helt fick sin prägel av en primitiv
fångstkultur, en fiskar- och jägarcivilisation, som för sin existens var hänvisad
främst till naturens egen givmildhet, till fisketillgångarna i sjöarna, till
skogarnas villebråd och den omgivande nejdens vilda växtlighet.
Av dylika hänsyn bestämdes valet av boplatser. Dessa återfinnas numera
i omedelbar närhet till vatten och anlades gärna vid en skyddad vik av havet
eller en insjö för att på så sätt erbjuda lätt tillgång och kort väg lill en av de
betydelsefullaste beståndsdelarna i kosten, fisken. Efter de på fyndplatserna
bevarade benresterna att döma, var det främst gäddan, som stod på
matsedeln. Fisket tillgick efter metoder, som säkerligen inte skilde sig så
särskilt mycket från våra dagars fiskelägens. Man kände ljustret och
harpunen, och man metade med krok, som hade i stort sett samma form som
sin moderna avläggare och skilde sig från denna huvudsakligen endast
därigenom att materialet inte var metall utan ben eller horn.
Men ännu mer överraskande är väl konstaterandet, att det moderna
fisknätet var känt häruppe redan för åtminstone 8,000 år sedan. Vi äga
visserligen icke några direkta belägg härför från Sverige — eller ens Danmark,
men fullt tillförlitliga fynd från både Finland och Estland ge oss rätt sluta,
att fiske med nät var känt i hela Nordeuropa redan under Ancylustid, och en
närmare beskrivning av exempelvis det finska fyndet ger säkerligen en exakt
bild av ett svenskt nät från samma tid.
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Fisket och jakten voro de enda näringsfången för den
äldsta stenålderns människor. För fisket hade man redan då ett rikt utvecklat
redskapsinventarium; i detta ingick även nätet, en till synes rätt omständlig konstruktion, som man
kanske ej skulle ha väntat att finna här uppe i Norden känd och utnyttjad redan för
över 7,000 år sedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
