Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vårt äldsta bondesamfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blygsam omfattning och knappast kunde tillfredsställa ens det egna behovet,
om de inte redan under den äldre stenåldern rent av börjat sina.
Den skånska flintan blev en väsentligt bidragande orsak till det allt
påtagligare kulturuppsvinget under åkerbrukets äldre skede i Sydsverige.
Redan fyndens överväldigande massa talar sitt tydliga språk. Minst 4/5 av
landets oändligt många föremål från stenåldern ha tillvaratagits inom
Skånes gränser, medan 1/5 eller ditåt fördelar sig på det övriga Sverige, från
gränsen mot Småland i söder upp i Lappland längst i norr.
På grund av sin absoluta överlägsenhet som råmaterial i
redskapstillverkningen blev flintan en livligt eftertraktad handelsvara, och att skåningen
förstod att utnyttja de rika vinstmöjligheter, som här erbjödo sig, belyses
klart bl. a. därav att han inte nöjde sig bara med tillvaratagande av de
inom de flintförande distrikten i markytan åtkomliga blocken utan även
började att bedriva verklig gruvdrift. Man kom underfund med att den
dyrbara varan med förkärlek uppträdde i anslutning till kritavlagringar,
och genom att man grävde sig ned i dessa, kunde det för eget bruk
och för export alltmer stegrade behovet av flinta ändamålsenligt
tillfredsställas.
Ett flertal »gruvor» av denna art ha påträffats i Södra Sallerups och
Kvarnbys kritlager strax intill Malmö. De ytligare skikten avteckna sig som
sotfärgade gropar i den bländvita kritan och innehålla en mängd avfall,
djurbensfragment, krukskärvor och annat från de i gruvorna verksamma
arbetarnas måltider, men på större djup, inbäddade i själva kritlagren,
anträffas även de redskap, med vilka stenåldersmannen grävde sig ned i
det mjuka materialet för att komma åt flintblocken. Det visar sig, att han
härvid i främsta rummet använt hackor och yxor av hjorthorn; sådana
ha också i stort antal hittats i både Kvarnby och Södra Sallerup.
Att handeln med flinta och flintverktyg bedrivits i verkligt stor skala,
kan var och en bilda sig en uppfattning om, när han besöker även de
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Från den yngre stenålderns bondesamfund. Den här
föreslagna rekonstruktionen återger bl. a. ett husbygge — man får tänka sig, att väggarna
flätades av vidjor och ris mellan i marken nedstuckna trästörar och därpå lerklintes, så
att väggen lämnade husets invånare fullständigt skydd mot väder och vind. Marken själv
utgjorde golvet, och taket täcktes med gräs. Ett förhänge av djurhud i en öppning i
väggen bildade »dörr». Mannen i förgrunden till vänster tänkes sysselsatt med att trycka
fram flintspån ur ett flintblock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
