Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En märkestid i Nordens förhistoria randas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Försök till rekonstruktion av skeppen å bronsålderns
hällristningar, överst en hällristning med skeppsbild, därunder
en rekonstruktion av båten, sådan den ter sig på öppet
vatten, underst sådan den kan tänkas ha sett ut, då den
drogs på land, med medför mig köl. |
bestämda platser
bevisligen, utnyttjades under
förhistorisk tid. Att just
denna detalj fått följa
med vid skeppens
återgivande på bergytorna,
är ju helt naturligt, då
ristaren i ett sådant
sammanhang givetvis tänkt
sig båten sådan den såg
ut, när den stod på land.
— Ute på havet
framfördes dessa farkoster med
hjälp av paddelåror,
seglet var ännu ej känt.
Man har ansett sig
kunna beräkna, att de
större av dessa nordiska
långskepp kunnat bära
en last av över 10,000 kg. samt en besättning av flera tiotal man. Men det
fordrades ju också bärkraft, när frakterna utgjordes av tunga metalltackor.
Skeppsbyggnadskonsten fick inrätta sig därefter, och fynden av över
Nordsjön importerade metallföremål ge ett gott vittnesbörd om att den lyckades
lösa de svåra problemen.
Men vi få inte fördenskull göra oss en alltför överdriven föreställning
om dessa tidiga farkosters användbarhet. De få inte förglömmas i en
skildring av tidens samfärdsel, men de hade ännu ej nått en sjöduglighet, som
kunde undanrödja även de mest närliggande risker och faror, som lurade
ute på öppet vatten. Med de betydligt tryggare transportmedlen till lands
kunde de ej ta upp tävlan, och säkerligen just därför blevo också
Nordeuropas tämligen landfasta förbindelseleder med kontinentens gruvdistrikt
kring de mellaneuropeiska bergmassiven huvudvägen mot norr för högre
odling och teknisk frammarsch.
Från kontinentens inre stammar också huvudparten av den brons, som
efter 1500 f. Kr. förvärvades till Norden och allt intensivare började
utnyttjas i den inhemska metallindustrien. Handeln fick nu sådan omfattning,
att det inte längre kan bli tal om ett varuutbyte ur hand i hand, utan vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 31 23:55:49 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svfolket/1/0105.html
