Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bronsåldern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskild omvårdnad, klippte det som Egtvedflickan eller också — och det var
måhända ett de gifta kvinnornas privilegium — kammade upp det baktill
i en stor knut, som hölls samman på liknande sätt som i modern tid, med
hjälp av ett hårnät, fäst genom ett par snodder över hjässan och flätat i
ett konstskickligt utfört mönster (bild sid. 126).
Bronsåldersdräkterna ge en märklig inblick i en nordisk textilteknik, som
ligger över 3,000 år tillbaka i tiden och som när den i dessa fynd träder
oss till mötes, redan är så långt utvecklad, att den ingalunda kan representera
ett begynnelsestadium utan tvärtom ger oss rätt alt där bakom räkna med
åtminstone åtskilliga generationers möda. Intet hindrar sålunda, att mycket
i detta dräktskick har stenålderstradition, exempelvis mannens kappa och
ländkläde, vilka väl båda i sista hand gå tillbaka på en redan då för länge
sedan svunnen tid, när människan gick klädd i djurhudar, anbragta på
kroppen på samma sätt som dessa plagg.
Även kvinnotröjan kan mycket väl ha samma upprinnelse. Den är
förfärdigad av ett större tygstycke, i vars mitt utskärs ett långsmalt hål, för att
tröjan skulle kunna trädas över huvudet, så att den kom att vila på
skuldrorna och täcka bröst och rygg. Inom arktiska områden tillverkas samma
plagg efter samma primitiva huvudprincip, men inte i tyg utan i skinn.
Man har också kunnat peka på vissa särdrag i snittet, som bestämt tyda
på att den nordiska bronsåldersdräkten går tillbaka på skinnkläder och inte
— som man trott — utgör en kopia eller försök till en kopia av ett grekiskt
dräktskick. Den vida kappan utan ärmar har sin upprinnelse i djurhuden.
Den ursprungliga förebilden skymtar både i tygstyckets form och däri att
utsidan understundom prydes med en långhårig flossa, vilket säkerligen
visar, att man önskat ge kappan likhet med ett ulligt skinn. En sådan tanke
vinner onekligen i styrka vid betraktande av de långsmala tygstycken,
varmed manskoftan fästes vid skuldran, och vilka utan tvivel, såsom en dansk
forskare kunnat påvisa, helt enkelt äro en kvarleva av djurhudens
fram- eller bakben.
Dräkterna ha tillverkats huvudsakligen av fårull, och denna har man
synbarligen — på en tid, då saxen ännu ej var uppfunnen — insamlat
genom att avvakta fällningstiden och då plocka av ullen, efter hand som den
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Nordiska kvinnoprydnader från äldre bronsålder.
I den förnämare kvinnans utstyrsel ingick ofta en bronskniv vid sidan av de många
smyckena. Jfr sid. 117.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
