Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bronsåldern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frågan, huruvida vissa ogräs kunna tänkas ha utnyttjats i hushållet. På
den punkten ha betydelsefulla upplysningar kunnat erhållas vid
undersökningen av den i det föregående nämnda märkliga ekkistgraven i Egtved
i Jylland.
Närmast ekkistan var gravhögen uppbyggd av en fuktig ängsjord, som
vid mikroskopisk undersökning visat sig innehålla en oerhörd mängd
ogräsfrön, vilka till 90% tillhöra en och samma art, »vitmållan». Då det rör
sig om ett skikt på 13 m:s diameter och upp till 1,35 m:s mäktighet, måste
ängsjorden vara hämtad från en plats i närheten, där det fanns ett stort
fält med just detta ogräs.
Ett sådant vidsträckt bestånd av ett renodlat ogräs tyder på att vitmållan
på platsen ägnats en viss omsorg, den bör i någon form ha varit föremål
för odling, och härmed kunna jämföras de många upplysningar från nyare
tid, som visa, att samma växt brukats i hushållet för olika ändamål,
bladen som kål eller spenat, fröna som tillsats vid brödbakningen. De
sistnämnda innehålla åtskilligt fett och äggviteämnen. Detsamma gäller om
pilörtsläktets många arter, av vilkas frön avtryck i bronsålderns lergods
konstaterats i mycket hög procent. Säkert är i varje fall, att de ännu på
1700-talet användes i Sverige och Finland som foderplantor, och frukterna
ha annorstädes under nyare tid brukats vid gröttillagning och för
brännvinsbränning.
De för sädesodlingen avsedda åkerlapparna uppluckrades med hjälp av
årdret, ett redskap, som lämpade sig utmärkt för den lätta jord man
brukade. Huruvida det var känt redan under stenåldern (se ovan sid. 55),
är omöjligt att med säkerhet bedöma, men på bronsålderns hällristningar
möta vi ej sällan plöjaren med sitt årder, förspänt med ett par oxar eller
ett par hästar (pl. vid sid. 130).
Om andra från samma tid härstammande lantbruksredskap veta vi ej
så mycket, men om några ge dock fynden vissa upplysningar. Vid
höstarbetet använde man kraftiga flintknivar, insatta vinkelrätt i ett träskaft,
eller också krumböjda bronsskäror, som skilde sig från de moderna
handskarorna endast däri att de voro mindre till formatet. Den färdigtorkade
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Bronsålderns kvinnodräkt bestod av tröja och kjol.
Kjolen var ett kraftigt, långt tygstycke, som sveptes kring kroppen och hölls samman
genom ett midjeband. Tröjan hade halvkorta ärmar och träddes vid påklädnaden över
huvudet. Efter H. Kühn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
