- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 1. Sveriges förhistoriska bebyggelse /
137

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Fragment av hällristningar från olika platser i Bohuslän och Östergötland, vilka ge en<bgod föreställning om motivens mångskiftande karaktär. Överst: Kultskepp, av vilka det<bena drages av ett par hästar. Nederst till höger: Manliga figurer kring ett solhjul. Till<bvänster: En svinhjord. (Se vidare bilder å sid. 139—144.)
Fragment av hällristningar från olika platser i Bohuslän och Östergötland, vilka ge en

god föreställning om motivens mångskiftande karaktär. Överst: Kultskepp, av vilka det

ena drages av ett par hästar. Nederst till höger: Manliga figurer kring ett solhjul. Till

vänster: En svinhjord. (Se vidare bilder å sid. 139—144.)


tänktes använda, när den efter dagens färd över skyn nattetid återvänder till sin
utgångspunkt vid horisonten i öster. Hit hör också yxbäraren, mannen, som
med framsträckta händer bär en stor kultyxa och därigenom ger en
förkänsla av ett traditionsmättat samband med en långt yngre föreställning,
den sena järnålderns Torsgestalt med sin hammare, som ger på en gång
död och förnyelse.

Slå vi in på den vägen, skola vi finna, att även andra scener få sin
naturligaste förklaring som utslag av bronsåldersmänniskornas magiska
föreställningskrets. Plöjaren ristas inte på klipphällen mitt ibland solskepp och
yxbärare för att återge en alldaglig scen från livet hemma på gården utan
för att spegla en magisk rit, en rituell plogdragning, som hade samma mål
som alla de andra kulthandlingarna, att träda i förbindelse med och påverka
de gudomliga makterna att skänka god återväxt.

Man har, säkerligen med rätta, satt de nordiska hällristningarnas
scenerier i samband med folkliga fester och vår egen tids karnevalsupptåg, i vilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 31 23:55:49 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/1/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free