Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Germanerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
guldbrakteaten från Torps gård på Senoren i östra Blekinges skärgård
(sid. 201). Smyckets centrum intages av ett utomordentligt vältecknat
kejsarporträtt, troligen den romerske kejsaren Valens, inramat av en oläslig,
utan kännedom om de romerska bokstavstecknens betydelse kopierad
omskrift. Bilden är infattad i ett brett ramverk av ingraverade trianglar. Det
är sistnämnda betydelsefulla detalj, som ger anvisning om att förebilden
är att söka på den germanska sidan av romargränsen, hos goterna i Ungern,
som för sina medaljonger använde samma listverk, något som däremot icke
romarna själva gjorde.
Brakteaten från Senoren betecknar ett begynnelsestadium i den
nordiska tillverkningen av dylika smycken, men efter hand som tiden går och
fabrikationen växer, frigöra sig de nordiska mästarna alltmera från sina
förlagor och skapa egna motiv för smyckets centrala parti. Särskilt populär
blir en högst egenartad komposition, som består av ett i bildytan
dominerande manshuvud — givetvis det gamla kejsarporträttet — och därunder
en djurframställning, placerad så, att manshuvudet kan sägas »rida» på
hästen eller djuret (sid. 199). Om en förvanskad ryttarframställning kan
det emellertid ej vara tal, det är ett absolut originalt motiv, som vuxit fram
ur brakteatmästarnas fantasi, men under vilka förutsättningar?
En ofta förekommande romersk och gotisk medaljongtyp bär kejsarens
bröstbild i profil med högra handen lyft till hälsning (sid. 199). I
barbarisk-nordisk efterbildning återfinnes denna typ å ett medaljongsmycke från
Lilla Jored i Bohuslän. Också här tecknas handen i samma
karakteristiska ställning, medan centralbildens mantelveckning stiliseras på ett sätt,
som starkt erinrar om en djurkropp. Axelpartiet blir ett cirkelornament
med mittpunkt, veckningen därunder blir en serie halvcirkelbågar, av vilka
den understa som en skarpt vinkelbruten, svagt svängd linje löper fram
till handen — något växer fram, som ter sig nästan som bakre partiet av
ett djur.
Så tar brakteatmästarens fantasi vid för att av ett sådant linjespel bygga
upp ett helt djur, av vilket den till hälsning lyfta handen bildar huvud och
hals samt mantelveckningen ger uppslaget till själva kroppen; det är också
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Förgyllt dräktspänne från sent 400-tal, påträffat på
Gotland. I utformning och stil ger det tillkänna en nära släktskap med den gotiska
metallindustrien i Ungern vid samma tid. Spännets rika dekor motsvarar den germanska
djurornamentiken i dess äldsta, fullt utbildade nordiska stadium (s. k. stil I).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
