Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dyrbarheter, men också den dödes hundar och ridhäst ha fått följa sin herre
i döden, och som reskost har han erhållit exempelvis en fårstek, oxkött och
andra läckerheter. Men ej nog härmed. Förekomsten av ben från flera
individer i östhögens gravurna bära säkerligen vittne om, att även
människooffer ingått i gravsättningens ritual.
Sedan förberedelserna slutförts, kunde själva bränningsceremonien
vidtaga. Det torra virket tändes, och under utvecklande av en enorm hetta
kastades eldslågorna genom draghålet i kasens topp högt upp mot skyn,
medan den döda kroppen förintades. Akten måste ha skänkt en oförgätlig
anblick och format sig till ett fantastiskt skådespel för den kring likbålet
församlade menigheten.
En berättelse, skildrande detta säregna gravskick, med visserligen för
våra öron tunga men lätt genomskådliga meningar, finnes bevarad i en
fornengelsk dikt, som nedskrivits någon gång under 700-talet och
avhandlar händelser, timade i Norden. Dikten förhärligar den nordiske
sagohjälten Beowulfs bedrifter, och på ett ställe beskrives en dansk härförares,
Hnäfs, gravsättning sålunda:
Eden avlades och glänsande guld
lyftes ur skatten. Här-scylfingarnas
bäste kämpe var redo för bålet.
Vid detta bål fanns den lättsynliga,
blodbestänkta brynjan, den helförgyllda svinhjälmen,
den järnhårda galthjälmen, samt mången ädling,
död av sår — ej få föllo i striden.
Så lät Hildeburg vid Hnäfs bål
gömma sin egen son i bränslestapeln.
Den arma kvinnan klagade vid hans skuldra,
jämrade i sorgesånger. — En krigare steg upp.
Mot molnen virvlade den största av liklågor,
det susade framför bålkammaren. Huvudena smulto,
sårens portar brusto, då blodet sprang ut
ur leda bett på kroppen. Den glupskaste av gastar,
lågan, svalde alla, dem striden tagit
från båda folken. Deras kraft var förbi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
