Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i sin närhet, å andra sidan med Oden, som i ena handen håller dels spjutet
Gungnir, dels ringen Draupnir (bild sid. 242).
I dennes närhet står en likaledes behornad man med en skära i sin
ena och en stav i den andra handen. Eftersom skäran givits honom som
ett speciellt kännemärke, bör han ha varit en skördegud, och med
utgångspunkt härifrån har sammanställningen med de yngre nordiska myternas
speciella äringsgudomlighet, Frö, ansetts sannolik; på samma sätt har man
trott sig kunna återfinna en föregångare till vikingatidens Torsgestalt i den
trehövdade människoframställning, som återfinnes å samma horns
nästföljande, ringformiga parti, då till denna knyter sig Tors välkända attribut,
yxan och bocken.
Slutligen har ytterligare en figur i myllret ansetts kunna identifieras på
liknande grunder. På samma ringband som den förmodade Tor befinner
sig en bågskytt, som riktar sin pil mot en däggande hjort. En svensk
forskare har häri velat se den fornnordiske guden Ullr, Tors styvson, som
bl. a. karakteriseras som »god i bågskytte».
Bestämningar av denna art kunna naturligtvis vinna full tilltro endast
i den mån som de kunna infogas i ett sammanhang, som låter oss tolka
de båda guldhornens samlade bildspråk, men dithän har forskningen
ännu ej nått. Härför fordras ett rikare jämförelsematerial, som ännu ej
kunnat framläggas. Det är därför också möjligt, att alla dessa tolkningar
rätt snart komma att visa sig förfelade, men i ett avseende ha de dock
bidragit att föra vår kunskap om folkvandringstidens religion ett betydande
steg framåt därigenom, att de så starkt framhävt, att Gallehushornens
bildserier direkt ansluta sig till tidens religiösa föreställningar. Det kan i detta
sammanhang också hänvisas till ett något yngre bronsbleck från Öland,
som i många avseenden slående erinrar om vissa motsvarigheter å dessa
(bild sid. 208), i så måtto att det framställer en behornad man, samspelande
med en krigare utklädd i djurhamn, liksom en del personer å hornen.
Vi böra kanske ej bakom scener som dessa tänka oss gudagestalter,
men under alla förhållanden återspegla de från bronsåldern nedärvda
äringsriter, vilka höra hemma inom ett rikt utvecklat jordbrukande samfund. Ur
den synpunkten är det kanske väsentligare att hålla fast vid, att den stora
linjen från bronsålder till vikingatid synes obruten, än att söka ange, när
den gudavärld blir en för nordborna i gemen avgörande realitet, som träder
oss till mötes i framför allt de på Island upptecknade diktverken och
gudasagorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
