Svenska folket genom tiderna / 1. Sveriges förhistoriska bebyggelse / 285 (1938-1940) With: Ewert Wrangel Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingatid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sigurdsristningen på Ramsundsberget i Södermanland. Bilderna inom djurslingan återge lösryckta scener ur sagan om Sigurd Favnesbane, en av den nordiska forntidens berömdaste hjältegestalter. Längst till vänster se vi Favnes fader mördad (huvudet är skilt från kroppen), ett dåd av Favne för att komma åt den stora guldskatten; så följer en framställning av Favnes broder, Regin, sysselsatt att smida det svärd, med vilket Sigurd, den unge kungasonen, lovat hämnas dråpet. Bilden till höger slår samman två scener ur sagan, dels de i trädens grenar sittande fåglarnas locktoner, som lyckas övertala Sigurd att i stället dräpa Regin, dels vad som skedde efter detta mord: Sigurd har klövjat de båda kistorna guld på sin häst Grane. Dessförinnan har han fullbordat sitt enligt sagorna verkliga stordåd, han har dödat Favne, som i en ormskepnad ruvade på skallen. Ristningen visar Sigurd sticka sitt svärd i ormslingan, i Favne.

i det rika, frodiga sagostoff, som vandrat häruppe från stuga till stuga och
skänkt innehåll och färg åt de långa vinterkvällarnas enslighet. Ett gott
exempel härpå erbjuder den märkliga runristningen å Ramsundsberget i
Södermanland, som i en serie bilder berättar de väsentliga momenten ur
sagan om den germanska och nordiska forntidens berömdaste hjälte, den
mångbesjungne Sigurd Favnesbane (bild här ovan). Säkerligen kunna vi
också lyssna till de andra nordiska ländernas rika sagodiktning, som om vi
lyssnade till ett hjälteepos hemma hos vikingatidens uppländska storbönder.
I detta liksom i så många andra hänseenden kunde de nordiska folken
ösa ur en gemensam skattkammare.

Vikingatidens materiella och andliga kultur är en allnordisk företeelse,
och att i dess yttringar söndra ut, vad som är specifikt svenskt, danskt eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>