Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro och kult vid vikingatidens slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Frithiofs saga» till trots — någonsin funnits ett Balderstempel. Det kan
också tilläggas, att även om ett namn är gammalt och tyder på, att på den
platsen en viss gud har dyrkats, behöver det ändå inte vara så, att orten
varit vigd åt guden. Det kan förhålla sig som det gör med Sigtuna — som
blev namn på åtskilliga andra platser utom den ursprungliga — att ett namn
på en berömd ort spridde sig bara därför att huvudorten var väl känd. Man
får överlåta åt specialister att avgöra, vad som i sådana fall varit det
»verkligt gamla» namnet.
Ser man nu efter, hur ofta Ull förekommer i ortnamn, som skulle tyda
på en kult till honom, finner man, att sådana sammansättningar äro
relativt vanliga. Det mest typiska gammalsvenska ordet för en kultplats har
varit vi. Man har beräknat, att det finns inte mindre än 18 ortnamn,
sammansatta med Ull och vi. Till jämförelse kan nämnas, att Oden bara har
4. De orter, som uppkallats efter Ull, ligga koncentrerade på
slättbygderna i bl. a. Uppland, Närke och östergötland (och dessutom i en trakt
i Norge). Man har ansett det anmärkningsvärt, att där Ulls namn
förekommer, skall det ofta ha varit långt till platser, som uppkallats efter Tor eller
efter Oden. Ett härad i Uppland heter Ulleråker: Ull har varit tingets gud
i den landsändan, och tingsplatsen var helig. Å andra sidan är det säkert,
att Ull varit en gammal gud i Sverige. Som vi nedan skola se, har han
hunnit bli undanträngd av andra gudar, huvudsakligen av Frö (Frej).
Också en annan sak tyder på hans ålder. Veterligen har Ull aldrig kommit
att direkt ge namn åt en enda kyrka. Socknarna blevo uppkallade efter
kyrkbyarna, och kyrkorna lades vid kristendomens införande sannolikt ganska
ofta på platser, där det förut fanns en hednisk kultort. »Då nu Ulls och
Njärds (en gammalsvensk gudinna) namn ej förekomma i sockennamn»,
skriver en svensk forskare, »har man anledning att anta, att dessa
gudomligheters offerplatser ej längre voro i bruk, då kristendomen infördes».
Vad var nu Ull för en slags gud, och varför dyrkade man honom? Man
är kanske inte säker på detta, men det finns åtminstone antydningar om
vad, som bör vara det rätta. Sannolikt var också han en vegetationsgud,
som befordrade växtligheten på marken. Men å andra sidan är det inte
otroligt, att han särskilt dyrkades under vintern, och då vid den stora
midvinterfesten. Det behöver inte vara något orimligt i det. När efter
vintersolståndet dagarna åter började bli längre och solen steg högre på himlen,
kan man ha offrat med tacksamhet åt den gud, som man visste snart skulle
låta naturen vakna till liv igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
