Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forskningar och fältarbeten i nordisk förhistoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Darwins egentliga tankesystem, som gick ut på att förklara, hur inom
den levande naturen en utveckling från lägre till högre former kunnat
komma till stånd, hade Montelius inte direkt bruk för, utan han fäste sig
däri främst vid den naturvetenskapliga princip, varpå dessa teorier vilade,
principen om en lagbunden utveckling från primitivare till högre stadier.
I det inre sammanhang, som enligt utvecklingsläran förbinder den ena
formen, den ena arten med den andra, fann Montelius vägen ut ur
fyndmassans kaos. »Vad arten är för naturforskaren, det är nämligen typen
för den förhistoriske fornforskaren, och den sistnämnde sätter ej längre
till sin enda uppgift att beskriva och jämföra fornsakerna från skilda länder
och utforska livet i dessa trakter under flydda tider. Han söker numera
att även spåra det inre sammanhang, som finnes mellan typerna, och visa,
huru den ena typen, liksom den ena arten, utvecklat sig ur den andra. Vi
kalla detta typologi.»
För att styrka sin tes lämnar Montelius i samband med uttalandet ovan
bl. a. en utredning över hur våra äldsta järnvägsvagnar tillkommit, som har
sitt stora intresse ur den synpunkten, att de olika vagntyperna visa sig kunna
bindas samman i en typologisk serie, som beskriver, hur den ena nya typen
efter den andra utbildats under direkt beroende av den närmast föregående
och äldre. Han hänvisar i sin undersökning till de bilder, som återgivits
å sid. 351.
De äldsta järnvägsvagnarna för persontrafik byggdes exakt lika de då
gängse diligenser, de hästskjutsar, som tidigare fyllt det nya
transportmedlets ändamål (sid. 351: 1). Efter hand som tågresorna blevo populärare,
växte behovet av större vagnar, men när man skulle avhjälpa detta behov,
var man alltjämt så bunden av den ursprungliga förebilden, att man lät
göra den nya vagntypen i form av tre sammanslagna diligenser, såsom
framgår av exemplet å bilden sid. 351: 2. Denna tillhör 1840-talet.
Ett tiotal år senare har järnvägsvagnarnas konstruktion återigen
förändrats, såsom illustreras av de båda sid. 351: 3—4 återgivna bilderna. Den
första av dessa skiljer sig från den föregående däri, att långsidorna blivit
alldeles plana och de från diligenserna nedärvda buktiga ytorna försvunnit,
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Illustration till Nials saga av Aug. Malmström, vår
främste framställare under 1800-talet av fornnordiska motiv. Han efterlämnade vid sin
död 1901 bl. a. en ofullbordad serie laveringar och akvareller, avsedda att illustrera Nials
saga. I serien ingår denna akvarell, vilken, i likhet med de övriga, förblivit opublicerad
och lillhör Lunds universitets konstmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
