361 (Svenska folket genom tiderna / 1. Sveriges förhistoriska bebyggelse)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forskningar och fältarbeten i nordisk förhistoria.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av sten, vilken mycket väl kan vara det underjordiska röse, som ofta täcker
stridsyxekulturens gravar, eller vid grushämtningen, där gravgropen
avtecknar sig i schaktväggen som en halvcirkelformig, mörk skiftning i det
ljusa gruset. Genom dylika meddelanden ha senare undersökningar kunnat
komma till stånd, som blottlagt hela gravfält från stenåldern, exempelvis
vid Västerbjärs på Gotland, undersökt av E. Floderus och M. Stenberger,
vid Lilla Ramsjö, Vittinge socken i Uppland (I. Schnell), vid Lilla Bedinge,
Västra Klagstorp, Västra Hoby och andra platser i Skåne (F. Hansen).

Stenålderns arkeologiska material är landskapsvis förtecknat och
ingående värdesatt i en lång rad publikationer, bland vilka kan hänvisas till:
N. Åberg, »Kalmar läns stenålder» (1913); N. Lithberg, »Gotlands
stenålder» (1914); J. Nihlén, »Gotlands stenåldersboplatser» (1927); B. Nermon,
»Östergötlands stenålder» (1911); G. Ekholm, »Studier i Upplands
bebyggelsehistoria. I. Stenåldern» (1915); S. Lindqvist, »Från Nerikes sten- och
bronsålder» (1912); K. E. Sahlström, »Om Västergötlands
stenåldersbebyggelse» (1915); E. Nygren, »Värmlands stenålder» (1914) samt G. Sarauw
och J. Alin, »Götaälvsområdets fornminnen» (1923).

BRONSÅLDERN.

Forskningarna kring Sveriges bebyggelse under bronsåldern ha
knappast medfört något väsentligt nytt sedan Montelius’ grundläggande
undersökningar, utöver en alltmer framträdande, i och för sig väsentlig revision
av grundsynen på bronsålderskulturens räckvidd och styrka inom olika
delar av vårt land, såsom framhållits i det föregående. Eljest har det genom
nyare undersökningar tillkomna materialet egentligen endast kunnat
bekräfta och komplettera det av Montelius givna kronologiska schemat. Det
framgår av landskapsvis uppordnade översikter såsom N. Åberg, »Kalmar
läns bronsålder» (1915); H. Hansson, »Gotlands bronsålder» (1927); G.
Ekholm, »Studier i Upplands bebyggelsehistoria. II. Bronsåldern» (1921).

Däremot ha nya och rikt givande perspektiv öppnat sig genom ett mera
intensivt inträngande i hällristningarnas bildskrift, och främst tack vare
A. Nordéns energiska efterforskningar i östergötland (»Östergötlands
bronsålder», 1925) samt G. Ekholms i Uppland har ett ståtligt, tidigare okänt
material kunnat inregistreras. En även i enskildheter djupplöjande
diskussion kring hithörande spörsmål ger O. Almgren, »Hällristningar och
kultbruk» (1923).

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Jan 31 23:55:49 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svfolket/1/0396.html

		Svenska folket genom tiderna / 1. Sveriges förhistoriska bebyggelse / 361 (1938-1940) With: Ewert Wrangel Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|