Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Forskningar och fältarbeten i nordisk förhistoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JÄRNÅLDERN.
En god inblick i de problem, som knyta sig till den äldre järnåldern i
Sverige, ger M. Stenberger, »Öland under äldre järnåldern» (1933), där en
ingående belysning lämnas av den delvis ännu bevarade öländska
järnåldersbygden med sina tomtplatser, sina hägnadssystem och åkerlappar. Verket
har dessutom den förtjänsten, att det till en väsentlig del grundar sig på
ett förstahandsmaterial, som författaren själv hämtat ur den öländska
jorden. Motsvarande företeelser på Gotland ha översiktligt behandlats av
J. Nihlén och Gerda Boëthius, »Gotländska gårdar och byar under äldre
järnåldern» (1933), och för Mellansveriges vidkommande kan bl. a.
hänvisas till A. Nordén, »Östergötlands järnålder», I (1929).
För belysning av järnålderns näringsliv föreligga från övriga Sverige
endast smärre undersökningar i fältet, och litteraturen är också med
anledning härav mycket sparsam. En fullgod ersättning härför erbjuder
emellertid ett nyligen utkommet, lättskrivet och för en bredare publik
avsett arbete av den kände danske kulturgeografen och arkeologen Gudmund
Hatt, »Landbrug i Danmarks Oldtid» (1937), vilket ger en ypperlig översikt
av åkerbrukets och boskapsskötselns ställning i den danska forntiden.
Verket äger i de flesta stycken giltighet även för Sverige, och särskilt vidlyftigt
och ingående behandlas just förhållandena under äldre järnålder.
Om bebyggelsens karaktär och fornsaksmaterialets spridning kunna för
övrigt goda upplysningar inhämtas hos O. Almgren och B. Nerman, »Die
ältere Eisenzeit Gotlands», I—II (1918—23), samt B. Nerman, »Die
Völkerwanderungszeit Gotlands» (1935). Den historiska bakgrunden till det
arkeologiska materialets vittnesbörd kan lämpligast studeras hos S. Bolin,
»Romare och germaner» (1927).
Den yngre järnålderns rika fyndmassa från Östsverige har till en stor
del framkommit tack vare systematiska undersökningar ute i fältet. Bland
dessa intages främsta rummet av Hjalmar Stolpes utgrävningar vid Vendels
kyrka i Uppland (Hj. Stolpe och T. J. Arne, »Graffältet vid Vendel», 1912),
genom vilka denna epok för första gången fullt påtagligt och med ens rikt
dokumenterad trädde oss till mötes. Senare har härtill fogats ett likaledes
av Stolpe utforskat gravfält av samma karaktär vid Tuna i Alsike socken,
Uppland (T. J. Arne, »Das Bootgräberfeld von Tuna in Alsike», 1934) samt
ytterligare ett tredje vid Valsgärde i närheten av Gamla Uppsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 31 23:55:49 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svfolket/1/0401.html
