Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ÖVERSIKT ÖVER DE OLIKA KAPITLENS INNEHÅLL.
| 1. | LANDET BÖRJAR BEBYGGAS. |
| Istidens kultur ute i Europa, sid. 17. — Renjägartid i Norden, sid. 21. — Det första
stora kolonisationsskedet i Sveriges historia, sid. 24. — Landet sjunker, sid. 31. — Den äldre stenålderns fångstkultur, sid. 34. | |
| 2. | VÅRT ÄLDSTA BONDESAMFUND. |
| Den yngre stenålderns inträde, sid. 38. — Monumentalt gravskick, sid. 39. —
Åkerbruk och boskapsskötsel, sid. 47. — Stenålderns bondekultur i Sverige, sid. 53. — Stenålderns handel, sid. 57. — Stridsyxekulturen erövrar Sverige, sid. 66. — Nordskandinavisk stenålderskonst, sid. 76. — Hästen blir husdjur, sid. 84. | |
| 3. | EN MÄRKESTID I NORDENS FÖRHISTORIA RANDAS. |
| Ett epokskifte i Europas förhistoria under tiden 1900—1800 f. Kr., sid. 87. — Den
nordiska flintdolken, sid. 88. — Metallimporten till Norden växer, sid. 92. — De första gjutmästarverkstäderna på nuvarande svensk botten, sid. 97. | |
| 4. | BRONSÅLDERN. |
| Bronsålderns karaktär, sid. 102. — Bronsgjutning, sid. 106. — Konsthantverket i
metallindustrin, sid. 110. — Bronsålderns dräktskick, sid. 114. — Bronsålderns näringar, sid. 122. — Dödstro och kult, sid. 128. — Kiviksgraven, sid. 130. — Bronsålderns hällristningar, sid. 135. — Soldyrkan och äringsriter, sid. 138. — Likbränningens införande, sid. 140. | |
| 5. | JÄRNÅLDERSBYGDEN I SKÄNE OCH MELLANSVERIGE. |
| Bronsålderskulturens fall och Mellaneuropas kulturuppsving, sid. 149. —
Fimbulvinters sid. 152. — Jordbrukets intensifiering, sid. 153. — Järnet, sid. 157. — Den äldsta järnhanteringen på nordisk botten, sid. 159. — Järnåldersbygdens karaktär, sid. 162. — Skiljelinjer i syd- och mellansvensk järnålderskultur, sid. 167. — Den moderna nyorganisationens uppkomst, sid. 174. | |
| 6. | GERMANERNA. |
| Germanien, sid. 177. — Romare och germaner i fredlig handel, sid. 180. — De äldsta
präglade betalningsmedlen i Sverige, sid. 186. — Handelns vägar, sid. 189. — Goterna, sid. 192. — Runskriften, sid. 192. — Sydrysslands betydelse för den nordgermanska metallindustrin, sid. 193. — Den germanska djurornamentikens ursprung, sid. 196. — Guldbrakteaterna, sid. 199. | |
| 7. | SKANDIA. |
| Nordens guldålder, sid. 205. — En orostid i Norden, sid. 207. — De nordgermanska
stamsamfunden, sid. 209. — Ett epokskifte i det nordiska bebyggelseområdets historia omkring år 500, sid. 215. — Fornborgarna, sid. 216. — Kungshögarna i Uppsala och Vendel, sid. 218. — Sveakonungarna Aun, Adils och Ottar, sid. 221. — Storbondesläkter i folkvandringstidens Mellansverige, sid. 226. — Den östsvenska bygdens uppsving, sid. 230. — Handelns vägar, sid. 232. — Vägen till Sydtyskland, sid. 233. — Vägen till Västeuropa, sid. 234. — Inglingehögen i Småland, sid. 236. — Färder i österled, sid. 239. — Om trosföreställningar i Nordens järnålder, sid. 240. | |
| 8. | VIKINGATID. |
| Vikingafärder i västerled, sid. 245. — Tågen mot de brittiska öarna, sid. 246. —
Tågen mot frankerriket, sid. 247. — Vikingatågen förändra karaktär, sid. 248. — |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
