- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
24

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förslaget till en representationsreform eller, närmare bestämt, till en
helt ny riksdagsordning, framlades vid 1862—63 års riksdag. Det
godkändes men enligt grundlagens bud blott för att vila till nästa riksdag. Denna
sammanträdde i oktober 1865.

Om den spännande och värdiga, ja, man kan väl säga lysande
parlamentariska strid, som därvid utkämpades, har mycket skrivits. Bonde- och
borgarestånden voro praktiskt taget enhälligt för bifall; adeln och
prästeståndet naturligtvis mycket motvilliga. I själva verket förelåg vid riksdagens
början otvivelaktigt majoritet emot förslaget både på riddarhuset och bland
prästerna. Hur det vid avgörandet förhöll sig med det senare, vet man ej
officiellt, ty prästeståndet uppsköt sitt beslut till dess avgörandet på
Riddarhuset var klart — och fattade det sedan utan votering. Men på
Riddarhuset kom det till en fyra dagar lång överläggning.

Då avgörandet nalkades den fjärde dagen, visste man ännu knappast,
hur det skulle gå. Många av de röstande bestämde sig säkerligen i allra
sista minuten. Flera tecken tydde dock på seger. De för sin tid mycket
kraftiga demonstrationerna för De Geers förslag hade otvivelaktigt gjort
slag i saken, som en framstående liberal riksdagsman uttryckte sig. I
Göteborgs liberala köpmanskretsar hade man tagit initiativ till en
meningsyttring, som fick namnet »stormdeputationerna». Från en hel rad städer reste
valda ombud, ofta orternas mest inflytelserika män, verkliga »pampar»,
upp till Stockholm och uppvaktade De Geer. Detta visade, hur bestämt den
allmänna och upplysta opinionen önskade ett avgörande just nu. Kung
Karl personligen fick härigenom otvivelaktigt en allvarlig tankeställare, och
utan tvivel har han de sista dagarna före avgörandet sökt verka för
reformen bland sin omgivning. Härigenom läto sig åtskilliga inflytelserika
hovmän, militärer och höga ämbetsmän omvända — och de drogo andra
med sig. Över huvud taget fattades beslutet otvivelaktigt under en viss
åtminstone moralisk press. Hotfulla rykten om upplopp i Stockholm voro
också i svang, och otänkbart är icke, att även detta förhållande kan ha
utövat något inflytande.

Vid avgörandet på Riddarhuset (4—7 december 1865) var adeln
ovanligt talrikt tillstädes. Från båda sidor hade man dragit till sig
förstärkningar från landsorten. Åtskilliga fattiga adelsmän bevistade sitt stånds
sammanträde för både första och sista gången. Louis De Geer har i sina
»Minnen» på ett lysande sätt skildrat denna det svenska riddarhusets
svanesång. Det må vara tillåtet att låna hans ord om själva de upprörda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free