Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demokratiens genombrott. Av Edvard Thermænius - Rösträttsreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter år av kiv och oenighet löstes bandet mellan Sverige och Norge genom
förhandlingarna mellan delegater från de båda länderna i Karlstad 1905. Smärtsammast grep
unionsupplösningen den gamle konungen, som i en varmhjärtad skrivelse till svenska
folket talade om vad han förlorat genom det folks avfall, som han dock i innersta hjärtat
önskat förena i broderlig kärlek med sitt svenska. De fredligt förhandlande herrarna åro
(sittande frän vänster): utrikesminister F. Wachtmeister, statsminister Chr. Lundeberg,
statsminister Chr. Michelsen och stortingspresidenten C. Berner och (stående från
vänster): Karl Staaff, revisionssekreterare Carl Berg, landshövding Hj. Hammarskjöld, J.
Hell-ner (delegationens sekreterare), J. Lövland, P. Vogt och professor A. Urbye. Fotografi.
representationsreformen, och folkets likgiltighet, när rösträttsr ef ormen
voterades igenom. Den gamle biskop von Scheele, som själv i sin ungdom
varit med på Riddarhuset och talat för den stora representationsreformen,
förklarade också, att »det var mera vår i svenska folkets hjärta under
decemberdagarna» 1865 än nu i dessa »soliga majdagar» 1907, då det
avgörande beslutet fattades.
Vid 1909 års riksdag blev förslaget slutgiltigt antaget. Liberalerna hade
nämligen uppgivit sitt motstånd, och socialdemokraterna — ehuru de häftigt
kritiserat reformen, för att den inte gick nog långt och särskilt vänt sig emot
»den skändliga 40-gradiga» — insågo full väl, vilket stort steg framåt den
betydde just för dem. Från deras sida restes därför i sak intet motstånd.
Efter 40 års strider var alltså rösträttsfrågan »löst», så att vid
Andra-kammarvalen allmän rösträtt för män blivit införd. I själva verket utgjorde
»lösningen» emellertid endast en förträfflig plattform för nya strävanden
mot en fnllständig demokratisering av riksdagens båda kamrar.
När Andrakammarvalet enligt det nya valsättet första gången ägde rum
på hösten 1911, vunno vänsterpartierna en stor seger. Det liberala partiet
fick visserligen inga nya platser; det återkom lika stort som förut, 102 man
starkt. Men socialdemokraterna svingade sig upp i jämbredd med högern;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
