Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demokratiens genombrott. Av Edvard Thermænius - Författningsrevisionen 1918
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna sista stora demokratiska representationsreform bär i vår historia
namnet »författningsrevisionen 1918—21». Den genomfördes under
dramatiska omständigheter, nämligen under och som en direkt följd av
revolutionen i Tyskland vid världskrigets slut. Redan under 1917 och 1918 års
riksdagar hade vänsterpartierna — vid det senaste tillfället i regeringsställning
— sökt att genomföra den lika kommunala rösträtten, d. v. s. att avskaffa
den 40-gradiga skalan. Reformen hade strandat på motstånd från
högermajoriteten i Första kammaren. Dock märktes det tydligt, att för högern
eftergifternas stund började nalkas. Regeringen Edén hade för den skull
tidigt på hösten 1918 sökt kontakt med högerpartiets ledning för att om
möjligt på förhand kunna träffa en uppgörelse i godo. Högern var icke
alldeles ovillig härtill men önskade först en utredning. Regeringen fann sig
icke kunna vänta utan fortsatte på egen hand att förbereda ett
reformförslag, som skulle framläggas till 1919 års riksdag.
Då inträffade på hösten centralmakternas och särskilt Tysklands yttre
och inre sammanbrott, följt av full revolution. I Tyskland framtvangs
kejsarens abdikation, och republiken utropades i Berlin den 9 november 1918.
En urtima riksdag hade redan den 30 oktober sammankommit i Stockholm
för att lösa vissa kristidsfrågor. Men den fick annat att göra. Starka och
med hot om »utomparlamentariska» åtgärder understrukna krav på en
fullständig och grundlig revision av vårt styrelsesätt höjdes från
vänsterpartierna i gemen. Vänstersocialisterna krävde socialistisk regering, republik
och enkammarsystem och sade tydligt ifrån, att de revolutionära exemplen
från kontinenten borde följas.
I motsats till dessa ytterlighetstendenser sökte socialdemokraternas kloke
och myndige ledare, Hjalmar Branting, »på den lagliga ordningens
grundvalar vinna mesta möjliga av demokrati. Men vid dessa förhandlingar kunde
han helt visst utnyttja den oro, som ytterlighetsmännen dock lyckats
framkalla». Regeringen tog nu med berömdvärd raskhet initiativet. Redan den
12 november beslöt den att för riksdagen framlägga författningsfrågan i
sin helhet, så långt detta nu grundlagsenligt kunde ske vid en urtima
riksdag. Två dagar senare meddelade högerledarna, att deras partier i princip
voro villiga att lämna sitt bistånd till en lösning. Redan samma dag och
oberoende härav meddelade regeringen i en kommuniké huvuddragen av
sitt program. Regeringsforslaget utarbetades med största skyndsamhet och
framlades den 22 november.
Vid den konselj, då beslutet om propositionens framläggande fattades,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
