Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkans utveckling och de religiösa rörelserna. Av Edvard Rodhe - Nya perspektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den vackra sockendräkten bibehölls mycket länge i Vingåker i Södermanland liksom
åtskilliga bruk och sedvänjor, däribland bärandet av den säregna prestav i form av ett
kors, som här föres framför kistorna. — Träsnitt efter teckning av C. R. Callmander i
»Ny illustrerad tidning» 1873.
upphörde att ibland ganska vredgat uttala sin förundran över att Sveriges
biskopar och konservativa kyrkofolk icke kände sig djupt tacksamma för
allt vad han talade och skrev. Han hade väntat sig bättre av dem. Från de
frikyrkligas sida hade han däremot icke väntat något bifall, och med
jämnmod bar han Waldenströms ideliga angrepp.
I den framväxande teologgenerationen vållade, såsom naturligt var, den
historiska bibelsynen mycket oro och osäkerhet. En systematisk
nyorientering blev nödvändig på den grundval som hade skapats genom den
moderna exegetiken. En dylik framtvingades också genom den s. k.
naturvetenskapliga världsåskådningen, vilken med anspråk på att ensam föra
sanningens och den vetenskapliga ärlighetens talan, gjorde stora landvinningar.
Det var icke lätt att under denna tid bestämma sig för den prästerliga
banan. En viss pessimism gjorde sig gällande, vilken inverkade på
rekryteringen av de prästerliga krafterna. En akut prästbrist, som ju för visso
också hade andra orsaker, inställde sig. Ur den vanskliga situationen
fram-gingo emellertid väckande krafter, som ledde utvecklingen in på andra
banor, än dem pessimismen såg för sig utstakade.
Mot naturalismen höll domprosten och professorn Magnus Pfannenstill
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. En översinnlig frid har konstnären d denna målning
förlänat skildringen av en vanlig enkel begravning en gråkall vinterdag på Alsike
kyrkogård i Uppland — han själv hade växt upp i församlingen. Framför graven, i vilken
kistan nyss sänkts och som vänliga händer — enligt förr allmän sed — omedelbart efter
jordfästningen hålla på att skotta igen, står en sörjande kvinna med prästen vid sin
sida — han är lätt att identifiera som prosten Claes Alfred öhrn i Alsike och Knivsta.
Framför dem stå ett par små barn med brådmogna allvarliga miner. — Oljemålning av
Gustaf Cederström 1883. Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
