- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
98

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

antagna förslaget om kommunala mellanskolor, byggda på sexårig
folkskola. Denna rad reformer stärkte i hög grad folkskolans ställning och
bidrog att göra den tillräckligt stark att bära den funktion av
bottenskola, som 1927 anförtroddes den. Genom sin personliga duglighet, sin
humanitet, genom harmoni mellan liv och lära och genom sin djupa
övertygelse om folkbildningens värde, är Fridtjuv Berg den måhända
ypperste representanten för folkskoleväsendet i Sverige och för den bildning,
som det kan företräda.

LÄROVERKET OCH FLICKSKOLAN.

1878 års läroverksstadga är den viktigaste reform, för vilken svenska
läroverket blev föremål under 1800-talets senare del. Den är i huvudsak
ett verk av ecklesiastikministern Gunnar Wennerberg, som 1873 framlagt
en av riksdagen bifallen proposition i ämnet. Enligt denna stadga
uppflyttades latinet å latinlinjen till fjärde klassen från den tredje, grekiskan till
sjätte klassen, och därjämte anordnades i gymnasiet jämte den helklassiska
linjen (med latin och grekiska) och reallinjen en tredje halvklassisk linje
utan grekiska och med latin och matematik som huvudämnen. Denna
stadga ägde bestånd till 1904. Den utgjorde med sina tre bestämda linjer
och sina obligatoriska ämnesgrupper inom varje en fast och klar
läroverksorganisation.

Likväl framträdde snart en ny opposition, som gav sig luft i livliga
debatter både i riksdagen och i litteraturen under 1800-talets två sista
decennier. Den hade två huvudmotiv. Dels bekämpade den »latinherraväldet»,
som ansågs fortfarande existera, dels yrkade den på inrättande av en
särskild linje med realskolexamen för dem, som före studentexamen ville avgå
ur läroverket ut i det praktiska livet. Det förra yrkandet, om latinets
ytterligare tillbakaskjutande, var mera ett uttryck för en allmänt och principiellt
utilitaristisk läggning hos 1880-talets liberaler, som ansågo att latinet
förlorat sitt samhälleliga nyttovärde utom för en liten grupp humanistiska
vetenskapsmän. Det senare var ett uttryck för ett starkt känt behov: det
målmedvetet på studentexamen inriktade läroverket gav ingen lämplig
utbildning och ingen med någon avgångsexamen erkänd kompetens åt den
majoritet av lärjungar, som före studentexamen avgingo ur läroverket än från
den ena klassen, än från den andra.

Det förnämsta uttrycket för oppositionen mot latinet under detta tids-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free