Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den sociala hjälpverksamheten. Av Karl J. Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våra dagars ålderdomshem ha mycket litet gemensamt med forna tiders fattighus.
Matsalen i Ångelholms stads ålderdomshem.
DEN SOCIALÅ HJÄLPVERKSAMHETEN.
AV KARL J. HÖJER.
I äldsta tider existerade inga kollektiva åtgärder till vård och skydd för
de svaga och lidande. Åldringar, barn, sjuka, lytta, alla som saknade
förmåga att reda sig av egen kraft voro i regel prisgivna åt ett oblitt öde, om
icke deras allra närmaste anhöriga togo hand om dem. Kollektiva
hjälp-åtgärder måste grunda sig på aktning för människovärdet, och sådan
saknades ända till tiden för kristendomens framträdande i vårt land. Även om
det dröjde länge, innan kristendomens inflytande satte djupare spår, betydde
dess framträdande dock en bestämd vändpunkt. Redan under tidigare
delen av medeltiden möta vi kyrkliga strävanden att hjälpa de fattiga, bland
vilka åldringarna och barnen samt de sjuka bildade den största gruppen.
Vid klostren växte upp härbärgen och »själohus» och på sina håll s. k.
hospital, de senare ursprungligen avsedda för de spetälska men efter hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
