- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
141

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

angående barn, bl. a. en om kontroll över fosterbarns vård och en annan
om uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn.
Särskilt fosterbarnen voro ofta utsatta för en upprörande vanvård. Det var icke
ovanligt, att folk slog sig på att taga emot fosterbarn endast för förtjänsten,
helst mot en större ersättning på en gång, för att sedan söka bli kvitt barnet
så fort som möjligt. Orden änglamakeri och fosterbarnsindustri betecknade
en fruktansvärd verklighet. De nämnda lagarna visade sig emellertid vara
allt annat än ägnade att skapa en god ordning till baraens skydd och hjälp.

Den förut omtalade C. S. A:s fattigvårdslagstiftningskommitté framhöll
med skärpa behovet av en verklig barnavårdslagstiftning, och samtidigt med
att riksdagen år 1918 antog ny fattigvårdslag begärde den, att utredning
skulle verkställas om sådan lagstiftning, syftande till att utvidga den
samhälleliga barnavården samt att inom varje kommun så långt som möjligt
samla alla samhällets vårdande, understödjande, kontrollerande och
upplysande barnavårdsuppgifter hos ett organ. Förslag framlades och antogs
av 1924 års riksdag, varigenom vi fingo lagen om samhällets barnavård
eller, som det sedan efter utsträckning av verksamhetsområdet kallats,
lagen om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslagen).

Redan tidigare hade en civilrättslig lagstiftning, syftande till att stärka
de utomäktenskapliga barnens ställning, kommit till. (De
utomäktenskap-liga barnens antal i Sverige är synnerligen högt, under 5-årsperioden 1931—
35 utgjorde den 15,3 °/o.) Särskilt betydelsefull var lagen om barn utom
äktenskap, enligt vilken för varje dylikt barn skall förordnas en
barnavårds-man (ofta en kvinna), som har att bistå modern med råd och upplysningar
samt tillse, att barnets rätt och bästa tillvaratages.

På sistone (år 1937) ha tillkommit ytterligare viktiga författningar.
Änkors och invaliders barn samt föräldralösa barn ha tillförsäkrats
»barnbidrag», vartill vi återkomma i den följande avdelningen om
socialförsäkringen. Vidare har det allmänna genom lagen om förskottering av
underhållsbidrag åt barn ställt sig som garant för det bidrag (intill visst belopp),
som barnet enligt avtal eller dom skall erhålla från sin fader; när
underhållsbidraget uteblir, erhåller barnet i stället bidragsförskott. Till sist har
kvinna i samband med moderskap tillförsäkrats vissa förmåner, vilka ju
kunna sägas vara av barnavårdande natur. Delvis tillhöra dessa mera
socialförsäkringen (kontant moderskapshjälp för sjukkassemedlemmar och för
icke-medlemmar moderskapspenning, som även utbetalas genom sjukkassa).
Men därjämte kan till behövande moder utgå mödrahjälp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free