- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
169

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

länslasarett förblev länge ganska
blygsam, och utvecklingen
hämmades bland annat i hög grad av deras
osäkra ekonomi, orsakad av
inkomsternas tillfälliga natur. Införandet
från år 1804 av en mindre dagavgift
för icke-medellösa medförde
knappast någon förbättring. Tillåtelsen att
få för lasaretten använda överskott
av de för vården av veneriskt sjuka
influtna medlen (senedan) kunde
visserligen på ställen, där nämnda vård
var av mindre omfattning, ganska väl
säkerställa ekonomin. Ingenting kom
dock att så befrämja
lasarettsvä-sendets utveckling som tillkomsten
av landstingen på 1860-talet. Dessa
inträdde nu som huvudmän med erforderlig ekonomisk bärkraft och
stabilitet och igångsatte allmänt under de följande åren den utbyggnad av
vår lasarettsorganisation, som sedan fortgått. Under de 40 första åren efter
landstingens tillkomst ökades sålunda genom utvidgningar och
nyanläggningar antalet vårdplatser från något över 2,000, fördelade på ett 40-tal
lasarett, till omkring 8,000 på ett 70-tal lasarett.

Till denna kraftiga expansion medverkade jämväl den operativa
kirurgiens framsteg under 1800-talets sista decennier. Genom den av Lister på
grundval av Pasteurs undersökningar över jäsningens och förruttnelsens
beroende av utifrån kommande mikroorganismer vid slutet av 1860-talet
utarbetade antiseptiska metoden och ännu mer genom dess senare förbättring
aseptiken, blev det möjligt att undgå de förut på sjukhusen så vanliga
sårfebrarna och varbildningarna i anslutning till operationer och att sålunda
fullt behärska sårläkningen. Detta i förening med förbättrade metoder för
blodstillning och narkos medförde ett uppsving av kirurgien, som,
samtidigt som det stimulerade sjukhusbyggandet, icke kunde undgå att sätta sin
prägel på den nu framväxande lasarettsorganisationen. De nya lasaretten
byggdes med tanke framför allt på operativ behandling av de sjuka; i regel
blev det kirurgiska utbildningsmeriter som blevo utslagsgivande vid
tillsättning av lasarettsläkaretjänster. Härigenom komme sålunda våra länslasa-

Denna lilla lavering (i skissbok av okänd
konstnär; privat ägo) ger en liten lustig bild
av en husläkaretyp och suppleras med en
cynisk läkaranekdot av den sort, redan den
tiden älskade: Modern: »Min son dog genast
efter det pulver Doctorn gaf honom».
Doktorn: »Jaså...».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free