- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
189

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dessa avdelningar och anstalter är endast den i Tranås i viss utsträckning
upplåten även för andra än Pensionsstyrelsens egna patienter.

I fråga om nytillkomna anordningar på den öppna sjukvårdens och
hälsovårdens område förtjänar att omnämnas den förebyggande
barnavården med dess mödra- och barnavårdscentraler, resp. -stationer, som nu hålla
på att anordnas överallt i landet och som avse att kostnadsfritt stå till
tjänst med råd och kontroll angående moderns hälsotillstånd under
havandeskap och barnens uppfödning och vård, samt den likaledes påbörjade
fria folktandvården, hittills huvudsakligen manifesterad genom anordning
av kommunal tandvård åt folkskolebarn i de flesta av våra städer och
även i en hel del landskommuner.

Också till dessa nu nämnda nyanordningar inom hälso- och sjukvård
har framför allt staten men även landstingen och i någon mån även
primärkommunerna trätt in som bidragsgivare.

Det är icke heller småsummor, som det allmänna får vidkännas för
detta kulturområde. År 1928 beräknades t. ex. det allmännas nettoutgifter
för hela landets hälso- och sjukvård uppgå till 89,679,559 kronor, varav
28,036,711 kommo på staten, 36,433,087 på landstingen, 18,021,859 på
städer utanför landsting och resten på övriga städer och landskommuner. I
sista hand är det svenska folket självt som med sina skatter får betala dessa
utgifter som pris för samhällets omsorger om folkhälsan. Men alla äro väl
numera eniga om att betrakta hälso- och sjukvård som en självklar och
mycket viktig samhällsangelägenhet, samhället anses ha skyldighet att
bereda den enskilde under hälsans dagar möjligaste trygghet mot sjukdom
och ohälsa och i händelse av sjukdom förstklassig vård och behandling på
ett för den sjuke ekonomiskt så litet betungande sätt som möjligt.
Vårdavgifterna på våra offentliga sjukanstalter kunna också sägas motsvara
denna fordran. Viss sjukvård är, som vi sett, kostnadsfri, och för övrigt få
avgifterna åtminstone på de allmänna salarna av våra sjukvårdsanstalter
anses synnerligen moderata.

Säkerligen ha vi att motse en fortsatt utveckling av hälso- och
sjukvården. Nya framsteg inom olika grenar av medicinsk forskning komma
förvisso att framtvinga nya uppslag inom hälsovården; det har i det
föregående pekats på några sådana, som redan äro under förberedelse.
Inom sjukvården ha vi att förvänta nya sjukanstalter eller
specialavdelningar å sjukhusen inom såväl de kirurgiska som medicinska facken.
Redan ha vi att anteckna tillkomsten i Stockholm av en klinik för neuro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free