- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
201

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

igen. För att förhindra detta tillsattes
särskilda ’ombudsmän’ med uppdrag att taga
hand om de utkastade. Och så småningom
lyckades man på detta sätt åstadkomma en
något så när tillfredsställande
parlamentarisk ordning på fackföreningens
sammanträden.»

En starkt bidragande orsak till det
hejd-lösa superiet var det allmänt florerande
bjudningssystemet. Att bjuda en arbetslös
på en sup ansågs som höjden av
kamratlighet. Att sätta en damm för detta oskick
var en av de uppgifter, som fackföreningen
först fick ta i tu med. I ett cirkulär som
den utsände hette det också bland annat:

»Varför köpa dig brännvin i st. f. kläder
och föda — gift och sjukdom i st. f. hälsa
och krafter? Mången gång kommer en
kamrat hungrig och arbetslös till dig. Ger
du honom en bit mat? Nej, endast allt för
ofta ger du honom ett glas brännvin i stället. Inser du då inte, att du vid
sådana tillfällen uppträder som en förstucken mördare, förnedrande både
dig själv och offret? Bjud icke din hungrige broder brännvin i st. f. bröd!»

Det ligger ingen överdrift i påståendet, att fackföreningsrörelsen som
uppfostrande faktor inom den svenska arbetarklassen utfört en storstilad
kulturgärning.

STREJKER OCH LÖNERÖRELSER.

Först med 1880-talet och fackföreningsrörelsens allt snabbare utbredning
började kollektiva arbetsnedläggelser att betraktas som ett berättigat och
legitimt påtryckningsmedel vid strider på arbetsmarknaden. Ett tiotal år
tidigare hade »strikerna» allmänt stämplats som en illegal åtgärd, ja, så
sent som 1879, då Sundsvallstrejken ägde rum, var strejkproblemet i stort
sett ännu ett mysterium även bland arbetarna själva. Den ändrade
uppfattning, som inträdde med åttiotalet, innebar dock icke, att strejken kom att
uppfattas som kungsvägen till förbättrade materiella existensvillkor. Man
hade ögonen öppna för de risker, som voro förenade med en arbetsinstäl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free