- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
212

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— vidare missnöje med politiska och sociala förhållanden, en hos svenskarna
medfödd vandringslust samt senare framför allt ovilja mot värnplikten. I
dessa avseenden lämna oss brev från utvandrade svenskar ovärderliga
upplysningar: även om de flesta vid tiden för sin utvandring icke kunde lämna
klart besked om det komplex av motiv, som fört dem till främmande land,
kan man, om man lägger det ena uttalandet till det andra, något så när
skapa sig en föreställning om dessa motivs art och riktning.

Religiös förföljelse har i mycket få fall varit den drivande kraften till
utvandring från Sverige. Ett visst missnöje med statskyrkan måste
emellertid i många fall ha riktat de religiöst väcktas blickar på landet i väster,
där lagen tillerkände varje medborgare obegränsad religionsfrihet. För den
direkt förföljde Erik Jansson från Hälsingland och hans parti erbjöd
sålunda Amerika 1846 en tillflyktsort, och namnet Bishop Hill — så kallat
efter Erik Janssons födelsesocken Biskopskulla — bevarar ännu minnet av
den Erik Janssonska kolonien. Amerikabreven prisa ofta det nya landet för
dess religiösa frihet, livaktighet och varmare kristendom i lära och liv än i
det ljumma hemlandet. I rent personliga upplevelser bottnar det säkerligen,
när det i ett brev från 1866 heter: »vi ha en karl här, som är bättre än många
präster i Sverige», liksom också när en emigrant 1849 nedskriver, att i
Amerika söker herden upp fåren och sluter dem till sitt bröst och uppför sig
icke efter seden i Sverige, där fåren måste söka upp herden och tilltala
honom med höga titlar, kanhända endast för att få snubbor för att de överge
fäderneslandet. Att man i Sverige kände folkstämningen i detta hänseende
framgår av åtskilligt. I det ovan citerade brevet från komminister Stenvall
meddelar denne, att han en söndag i sin predikan framhållit, att man ej
utan Guds kallelse borde övergiva sitt fädernesland, men detta hade endast
verkat förbittring hos en del åhörare, som på hemvägen från kyrkan sagt,
att »prästerna, de äro rädda om sina rättigheter, och att de ej få tjänare
m. m.». Även den engelske resanden Charles L. Brace fick 1857 sin
uppmärksamhet fäst på att en antiklerikal eller antikyrklig stämning i många

PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Med en äldre tids dåliga kommunikationer betydde
en Amerikaresa inte sällan ett avsked för livet ■— otaliga svenska emigranter återsågo
aldrig hemlandet. Den svenska allmogens behärskade fattning inför de stora händelserna
i tillvaron, döden och livslång skilsmässa, har konstnären här skildrat med djup inlevelse
och stor konst. I dörren till stugan, dår äldste sonen just tar avsked av far och mor och
syskon för att fara till Amerika, väntar en annan utvandrare orolig, att modet i sista
ögonblicket skall svika kamraten. — Oljemålning av §. V. Helander. Privat ägo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free