Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionen öfwer regale Bränwins-Bränningen», upprättad år 1775, tog sin
uppgift med energi och allvar. Lokalerna för de till rikets olika delar
förlagda cirka sextio kronobrännerierna voro de förnämsta tänkbara. I
Kalmar slott uppställdes de stora brännvinspannorna i den berömda
unionssalen, och Gustav II Adolfs sängkammare fick tjänstgöra som lagerrum
för spannmålen. Slotten i Linköping, Vadstena, Örebro, Västerås,
Nyköping och Åbo liksom länsresidenset i Kristianstad och det gamla
franciskanerklostret i Ystad fingo liknande uppgifter. Ett energiskt arbete
bedrevs även för avsättningen av kronans brännvin genom cirka tre tusen
för ändamålet särskilt inrättade krogar och lagerkällare, av vilka varje
socken skulle ha minst en. Oftast var denna förlagd till närheten av
kyrkan — prästerskapet anmodades för övrigt genom särskilt cirkulär att
verka för kronobränneriernas ändamål. Väl avvecklades kronobränningen
med tiden och avlöstes av den gamla hembränningen — oegentligt
benämnd husbehovsbränningen. Men som resultat av bl. a. detta
lagstift-ningsexperiment framstod en brännvinstillverkning, som ett stycke in på
1800-talet, vid en befolkning på knappa tre miljoner, uppskattades till i
medeltal cirka hundra miljoner liter årligen, för att goda år stiga till både
hundratjugofem och hundrafemtio miljoner liter. Mot denna oerhörda
produktion svarade en brännvinskonsumtion, förlagd till varje tänkbart
tillfälle i människans liv. Bokstavligen talat konsumerades brännvin från
vaggan till graven. Med rätta beskrev engelsmannen G. Scott Sverige som
»huvudorten för spirituösa dryckers tillverkning och förtäring» och som
»dryckenskapens huvudort i världen». Och den ryske utrikesministern
karakteriserade (år 1810) Sverige som »söndrat, viljelöst, försupet, grundligen
förödmjukat, och föraktat av sina grannar, mest liknande en sjuk man,
döende av tvinsot». Ett av de bekymmer, som först började tynga den nyvalde
tronföljarens, Karl Johans, skuldror, var också just superiet i Sverige.
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Den lidigare nykterhetsrörelsen, som verkade mera
genom avskräckande än fritt övertygande medel, rörde sig inte sällan med en makaber
symbolik. På flygblad målades dryckenskapen i de gräsligaste färger; mycket spridd var en tysk
litografi »Brännvinsdraken», vilken med sin text måste ha haft en stark verkan på
åskådaren. Vanlig var också tron på drinkarens självförbränning. »combustio spontanea», och
suparlevern och fetthjårtat. 1 våra dagar har den medicinska forskningen lagt en
vetenskaplig grund för en effektiv nykterhetspropaganda, och denna har lagts på en bredare
basis, som icke uteslutande syftar till restriktioner, utan till att omskapa individen och
samhällsförhållandena, sä att behovet av alkohol som stimulans trånges tillbaka genom
smak för ädlare nöjen och sysselsättningar än glaset och flaskan. — Kungliga biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
