- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
276

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rullande materiel frän de svenska järnvägarnas barndom: till vänster en gammal
personvagn frän Kristinehamn—Sjöändans järnväg, tillverkad 1859. och kallad »Carl XV:s
jakt-vagn^; till höger en öppen godsvagn, måhända ännu några år äldre. — Järnvägsmuseet,

Stockholm.

Stambanorna och de större enskilda järnvägarna ha i stort sett visat sig
ekonomiskt härkraftiga, men för de mindre företagen ha konjunkturerna
oftast mer och mer försämrats. Detta gäller i all synnerhet en del
smalspåriga banor. Det har tydligt framträtt, att åtskilliga järnvägsbyggnader, även
sådana, där statslån beviljats, varit illa planerade och ej bort komma till.
Man får i vissa fall intryck av, att järnvägar fått anläggas med vilka
sträckningar som helst. Åtskilliga järnvägsföretag ha varit mycket
förlustbring-ande för sina ägare, kommuner och enskilda, och en del har måst helt
nedläggas. Men några järnvägsförbindelser ha befunnits vara av så stor
betydelse för de landsdelar de genomlöpa, att staten, som varit långivare,
ansetts böra träda emellan och
övertaga hana och drift. Staten har nu
även låtit bygga egna linjer helt
med hänsyn till berörda orters
behov av kommunikationer, och utan
att det nedlagda kapitalet kan
beräknas bli förräntat. Dylika
järnvägar bruka kallas för
»kulturbanor», och Inlandsbanan med dess
sidolinjer räknas till dem.

Den betydelse för näring och
kultur, som de svenska järnvägarna
haft och ha, torde ej kunna
överskattas.

På grund av de säregna omstän-

I denna personvagn frän Frykstad—Clara
Elfs jernväg, tillverkad 1849, fingo värt lands
första järnväystrafikanter uppleva fartens
tjusning. — Järnvägsmuseet, Stockholm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free