Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samfärdsmedlens utveckling. Av Petrus Silfverbrand - Järnvägar - Spårvägar. Mindre fordon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
larevisor, som diktats och sjungits i gångna tider. Ett exempel på en tidig
sådan är följande Smålandsvisa:
»Hår uti Sveriges rike järnbanor låggas an,
igenom berg och dike man djärvt sig tränger fram.
Igenom skog och parker, utöver bäck och å,
igenom ödemarker de banor månde gå.
Nu ha de börjat köra den store starke häst.
Han tunga lass månd’ föra, han springer som en blixt.
Han kol och vatten tärer, så röken frustar ut.
Då hårt man honom körer, han pustar som en stut.
Må himmelen bevara de maskinister mång’,
som dessa bestar köra uppå den vägen trång.
Avvänd de arga bovar, som lägga ut försåt,
att ej olycka händer på en så farlig stråt.»
Rallarnas humor är även känd. Den var merendels ganska grovkornig,
men ursprunglig och frisk. Jag kan ej neka mig nöjet att repetera den
gamla historia, som stod i ett av Strix’ äldre nummer. Vid avvecklingen
av Riksgränsbanans bygge skickades ett lag friska, kanske något
överförfriskade rallare i godsfinkor med halmbäddar från Polcirkeln söderut. Vid
uppehåll i Boden en kulen morgon stack en rallare ut huvudet genom ett
fönster och ropade: »Hörnu stinsen, langa hit ett par smörgåsar och
pilsner, för här är en f-n, som inte äter halm».
SPÅRVÄGAR. MINDRE FORDON.
Först på 1870-talet började i Sverige spårvägar byggas i städerna. Efter
ett misslyckat försök 1872 att i Stockholm få till stånd ett bolag för
spår-vägsanläggning bildades 1876 ett nytt sådant holag. Detta fick Kungl. Maj:ts
tillstånd att bygga och bedriva spårväg inom Stockholm, och 1877 öppnades
den första hästspårvägslinjen inom Gamla staden och Norrmalm. 1887
byggde ett annat bolag spårväg för ångvagnar å Södermalm, vilka 1901
ersattes av elektriska vagnar. 1905 blev även det norra nätet elektrifierat,
och sedan 1916 äger Stockholms stad hela spårvägsnätet i staden. Exemplet
från Stockholm följdes på 1880-talet av Göteborg och Malmö, där
kommunala spårvägsnät inrättades. Dessa drivas elektriskt sedan 1902 i
Göteborg och sedan 1907 i Malmö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
