- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
338

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Emellertid torde det vara allmänt bekant, att Sverige i denna stund ju icke
äger någon flotta. När vi således icke hava någon örlogsflotta och våra
tillgångar icke medgiva oss att bygga någon sådan, synes huvudskälet för
bibehållandet och förstärkandet av Karlskrona vara helt och hållet
undanröjt». Denna formulering betraktades såsom höjden av cynism och väckte
en oerhörd storm av förbittring. Mankell anfölls så hårt, att t. ex. de båda
riksdagsmännen Liss Olof Larsson och Abraham Rundbäck sade sig finna
det vara »oädelt och onödigt att rikta vidare hugg mot hans åsikter, sedan
dessa nu blivit så grundligt nedgjorda, att de nog aldrig mera stå upp igen».

Året därpå var man i alla fall inne på samma fråga igen. »Vartill skola
vi då använda vår flotta?» frågades det, och svaret blev: att »skydda
Stockholms skärgård, spärra inloppet till Mälaren samt hindra en fientlig
landstigning i Södertörn och den närmast Stockholm belägna delen av Roslagen,
möjligen också Gävle och Söderhamn». Från sjömilitärt håll svarades på
talet om den dyrbara flottan m. m., att »vi icke mena ett försvar av storlek
att dominera i Östersjön utan helt enkelt ett så beskaffat med sjömän
bemannat och av sjöofficerare fört försvar, att dess fartyg utan risk att gå
till botten kunna gå utomskärs längs Sveriges kuster från Haparanda till
Strömstad». Det påpekades också, att det nuvarande försvarssystemet
förutsatte mellankomst av Sveriges allierade, men de sista årens politiska
tilldragelser hava visat, att en sådan mellankomst, om därmed menas annat
än tomma ord, är en chimär lika osannolik som hoppet, att vi aldrig mera
skola få krig. Numera än någonsin torde det vara vist att hylla den
engelska satsen: ’Help yourself and God will help you’!».

Med Oskar II :s trontillträde blev också skärgårdsflottan för en lång tid
förvisad ur diskussionerna, och 1876 föreslog Kungl. Maj:t byggandet av
6 rammfartyg, 20 små pansarfartyg och 20 kanonbåtar för en kostnad av
55,000,000 kronor. Förslaget förföll dock, mest kanske av det skälet, att
vapnets målsmän som vanligt saknade stadgade åsikter om lämpligaste
fartygstyper och — förmodligen i främsta rummet — farhågor för
konstruktionernas livslängd. Byggandet av små monitorer ö. d. fortsattes emellertid,

PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. EU svenskt varv pd 1870-talet — Lindholmens
mekaniska verkstad vid Göta älv på Hisingen i Göteborg. Varvet grundades 1844 och ägdes ären
1858—93 av Motala verkstad, med vilken firma det 1920 återförenades. Åtskilliga av
1800-talets svenska krigsfartygsbeställningar placerades och utfördes här, exempelvis
pansarskeppen »Svea» och »Oscar», jagarna »Sigurd» och »Wrangel» m. fl. — Litografi omkring
1875 i »Sveriges industriella etablissementer».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free