Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örlogsflotta och skeppsfart under 1800-talet. Av Hjalmar Börjeson - Segelskeppsbyggeriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett ängfartygsbygge pä 1880-talet: »Aeolus», byggd på Lindholmens verkstad i Göteborg
1884. Ångaren, som inreddes för persontrafik, lastade 400 ton och gjorde en fart av 13 knop.
Det fel, som först upptäcktes i våra skepp, var deras ringa
nettodräktig-het jämförd med bruttodräktigheten, oftast en följd av att bostäder och
förrådsrum lågo under däck i fil med lastrummen och inkräktande på dem.
Detta kunde emellertid lätt avhjälpas; men så icke det andra med tiden
upptäckta felet: dålig seglingsförmåga. Välseglingen beror nämligen främst
på vilka huvuddimensioner (proportioner) fartyget helst bör hava i längd,
bredd och djupgående samt varest skrovets största bredd i förhållande till
dess längd bör vara belägen, ett problem, varmed skeppsbyggare hade, så
vitt vi veta, arbetat i ett par sekel utan att hava kommit till klarhet. I
slutet av 1500-talet synes man emellertid hava slagit in på rätt väg genom
att öka längden till 5—6 gånger bredden; största bredden behölls ett stycke
för om skeppets mitt. På grund av tekniska överdrifter och andra orsaker
tvingades dock åtminstone de nordeuropeiska byggmästarna att snart återgå
till de gamla proportionerna 3—4 gånger längden. I Sverige var 3 gånger
gällande till långt in på 1800-talet.
Det var de norrländska skeppsbyggarna, som började att slå in på nya
banor och detta redan medan af Chapman (se band 7, sid. 352) levde; de
brydde sig ej om hans åsikter, som dock hans lärjungar upphöjde till lag.
Som förebild betjänade sig norrlänningarna av det engelska maneret,
varvid de åtminstone erhöllo den eftertraktade större lastdrygheten. Detta lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
