- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
381

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

slag, att den endast kan jämföras med kärleken till
den egna torvan. I många släkter blev det därför
tradition, att sönerna skulle bli soldater. I boken om
Skåne och regementet citeras ett brev från en uttjänt
furir till kompanichefen: »Jag är den siste av min
släkt på regementet, jag kan ej, som min döde fader
sade till sin kapten: ’Jag sätter in 3 pojkar på
Lug-gude kompani’. Det löftet höll han, han dog 80 år
gammal. Far han hade 2 bröder på 7. kompaniet
och 2 kusiner. Min morfar tjänte på norra Åsbo
kompani, en släkting till far på Kronobergs
regemente. De som tjänat på 7. kompaniet äro 99, 51,
117, 54, 50, 42 och på nytt 50; de ha tjänat under
min tjänstetid, tiden var sådan, att far och son
fun-nos i ledet på en gång. Det kan sällan bli så nu. Jag
har alltid haft sådan kärlek till det regemente och
kompani, som jag tillhört, så att när jag skall lämna
det för alltid, så blir det med tungt hjärta». Lusten
för soldatyrket framträder i några bygder mera
starkt än i andra. Dalregementets historieskrivare
konstaterar, att Gagnef tidvis gav rekryter både till
sitt eget, till Gustafs och delvis till fyra andra
kompanier. En annan »soldatsocken» i Dalarna var
Äppelbo, något som tydligen framgår av ordstävet:
»Möter du tre Äppelbokarlar, är en soldat».

Må det till slut tillåtas författaren att återgiva
några personliga minnen av de sista stamgubbarna
vid förutvarande Västmanlands regemente, sådana

En och annan
regements-präst hade börjat som
militär. Det kunde därför,
som A. Quennerstedt
berättar, vid sekelmitten
hända, att en sådan
uppträdde »på
samlingsplatsen med en i högblått
band hängande väldig
läderväska vid sidan, samt
iklädd en svart
klädesmössa af militäriskt snitt»,
i vilken utrustning han
marscherade med sitt
regemente. — Teckning av
Gustaf Cederström 1887.

dessa av honom tecknats i samma regementes historia, i det avsnitt, som
talar om flyttningen från Salbohed till Västerås.

»Som ett slags gengångare från fordom följde ett fåtal indelta med till
Västerås. Där var gamle Stolpe, som fick en aktad reträttplats som
mat-salsunderofficer, där var Sörbom, som med sina ’malajer’ fick röja upp
vägar och stigar. Där var Löfgren på skjutbanan; han kunde en eller
annan gång taga sig en tår på tand, men han kunde också arbeta för ti’e;
flyttade till slut in i en skrubb i målboden och bodde där natt och dag,
ständigt plåstrande sina måltavlor och kucklande med sina
telefonapparater. Klockan tre å fyra på morgonen var han i farten; ingen skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free