Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
områden — ett led i Englands strävan vid denna tid att öka sin
handels-omsättning. Willoughby omkom, medan Chancellor över Ryssland
lyckades taga sig hem till England, sedan han inlett handelsförbindelser med
ryssarna, vilket i det följande kom att bli av mycket stor betydelse för
dessa båda länder. Engelsmännens idé att på denna nordliga väg nå
Ostasien upptogs snart av holländarna, och W. Barents tredje expedition 1596,
som upptäckte Björnön och Spetsbergen, blev den första, som —- enligt vad
man vet — övervintrade i de arktiska områdena, ett fruktansvärt företag,
då man ej ens visste, om människan kunde utstå polarvinterns hårda
påfrestningar.
I det följande företogos flera färder till de arktiska farvattnen främst
av engelsmän, holländare och ryssar. Nu utspriddes emellertid också ett
otal skepparhistorier. Man påstod sig sålunda ha nått Nordpolen och visste
berätta, att där var så varmt som i Amsterdam på sommaren. Fortsatta
resor bidrogo emellertid till ökad kunskap om polarhaven, och bland dem
som på detta sätt förberedde Nordostpassagens genomförande märkes Vitus
Bering. Denne, som var dansk till börden men i tjänst hos tsar Peter, fick
i uppdrag att följa den asiatiska kusten öster ut, tills han nådde Amerika,
samt att kartlägga de kuststräckor han följde. Strax efter Peter den stores
död (1725) började han också sin färd, varvid han följde en karta, som
några år tidigare upprättats av den svenske krigsfången Philip Johan
Strahlenberg (jfr bd 5, sid. 386) samt uppgifter om fjärran östern, som
lämnats av andra svenskar i rysk fångenskap. Bering upptäckte det sund,
som skiljer Asien och Amerika åt och som fått sitt namn efter honom,
men på en senare expedition mötte den sextioårige upptäcktsresanden en
fasansfull död, sedan hans fartyg krossats mot Kamtschatkas öde klippkust.
Genom en lång rad av upptäcktsfärder under 17—1800-talen hade
kännedomen om farvattnen norr om Europa och Asien så ökats, att Adolf
Erik Nordenskiöld ansåg sig kunna genomföra Nordostpassagen.
Nordenskiöld erhöll redan i barndomshemmet, Frugård i Nyland, grunden till den
naturvetenskapliga inriktning, som sedan kom att prägla hela hans liv, och
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Den bild av Nordostpassagens hjälte, som lever i
svenska folkets minne, är icke det firade festföremålet på Vegafesterna utan den ensamme
mannen på Norra Ishavets isar, mannen med den klara blicken och djärva beslutsamheten,
som gjorde »Vega»-färden till en bragd i upptäcktsfärdernas historia. — Oljemålning 1886
av G. von Rosen, skänkt till Nationalmuse"m av friherre Oscar Dickson, polarforskarnas
främste svenske mecenat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
