- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 10. Kring sekelskiftet /
395

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans geologiska intresse stimulerades redan därigenom, att han fick
deltaga i sin faders resor för finska bergsstatens räkning. Då han emellertid
som anhängare av de liberala idéerna fällt några oförsiktiga yttranden om
Ryssland och ej ville återtaga dessa, måste han flytta över till Sverige och
blev där omsider professor vid Riksmuseets mineralogiska avdelning i
Stockholm. Därefter deltog han i nio arktiska expeditioner, av vilka två till
det för sin farlighet illa beryktade Karahavet, varigenom han erhöll stor
erfarenhet beträffande polarområdena. Han var själv av den
uppfattningen, att Nordostpassagens upptäckande skulle betyda tillkomsten av en ny
och kortare handelsväg mellan Västerlandet och länderna i fjärran östern,
något, som i våra dagar synes bli en verklighet.

Sedan Nordenskiöld till konung Oskar II inlämnat sin resplan, fick
han av konungen samt den ryske köpmannen Alexander Sibiriakoff och
göteborgaren Oscar Dickson löfte om ekonomiskt stöd för företaget.
Färden började med fyra fartyg: »Vega», »Lena», »Fraser» och »Express»,
och bland deltagarna i expeditionen utom Nordenskiöld, som var högste
ledaren, märkas »Vegas» chef löjtnant A. A. Louis Palander, botanisten

F. R. Kjellman, zoologen A. J. Stuxberg, löjtnanten vid italienska flottan

G. Bove, som förestod de hydrografiska arbetena och löjtnanten vid danska
flottan A. Hovgaard, som utförde de magnetiska och meteorologiska
arbetena.

Den 22 juni 1878 lämnade »Vega» Karlskronas hamn, och via Göteborg
for man sedan till Tromsö, varifrån expeditionen utgick. Denna möttes
också av gynnsamma väderleksförhållanden, och man kom ända fram till
Kariska havet utan att ha sett någon is. På Vaigatsjön gjordes
vetenskapliga observationer, och på en samojedisk offerhög nedlade Nordenskiöld
»med en högtidlig kyrkomin» sin tribut, »den största dyrbarhet, som där
någonsin blivit offrad, nämligen tvenne silvermynt». Särskilt studerade
Nordenskiöld djurlivet, och i den roande reseskildring han skrivit, »Vegas
färd kring Asien och Europa», skymtar vetenskapsmannens kärlek till
naturen fram på åtskilliga ställen.

I början av augusti stävade »Vega» ut över det fruktade Karahavet, som
undersöktes. För första gången i historien göras nu vetenskapliga
undersökningar på Jalmal-(samojed-)-halvön, som den ryske officeren von
Kru-senstern besökt år 1862, när hans fartyg blivit inpressat i isen såsom i ett
skruvstäd.

Vid »Vegas» fortsatta färd började drivisblocken bli allt talrikare och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:04:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/10/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free