Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska forsknings- och upptäcktsresor - 2. De sista årtiondenas upptäcktsfärder. Av Gustaf Bolinder - Erland Nordenskiöld och Sydamerikas etnografi - Etnografiska färder i tre världsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utbredning. Han begagnade sig i mycket stor utsträckning av den gamla,
dittills av etnologerna icke alltid tillräckligt beaktade spanska litteraturen
från upptäcktstiden. Efter ett årtionde av ivrigt vetenskapligt skriftställeri
och av arbete på förkovran av de etnografiska samlingarna i Göteborg, för
vilka Nordenskiöld var chef, företog han ännu en forskningsfärd, denna
gång till Panama-näset och närliggande delar av den sydamerikanska
kontinenten. Hans hustru medföljde även nu, liksom en vetenskaplig
assistent, Sigvald Linné, som utförde de arkeologiska arbetena och
sedermera självständigt gjort dylika i Mexiko. Resan företogs till stor del i en
med motor försedd svensk kosterbåt och gick utefter Stilla havs- och
Kari-biska kusterna. På Colombias vilda och regnrika Pacific-kust studerades
de märkliga och ganska oberörda chocö-indianerna och på Atlant-sidan om
näset besöktes cuna-indianerna, vilka här upprättat en praktiskt taget
självständig republik. Dessa indianer ha ännu bevarat en gammal äktindiansk
bildskrift, och Nordenskiöld lyckades ordna så, att en i alla sin stams gamla
traditioner förfaren indian kom till Sverige och biträdde vid utarbetandet
av en monografi över cuna-indianerna. Denna har först kunnat utges efter
Nordenskiölds död — han avled 1932.
ETNOGRAFISKA FÄRDER 1 TRE VÄRLDSDELAR.
Till samma generation som Nordenskiöld hör Eric von Rosen, som också
var deltagare i den s. k. Chaco-Cordillera-expeditionen (1901—02) och då
företog etnografiska och arkeologiska forskningar i gränstrakterna mellan
Argentina och Bolivia. Ehuru icke vetenskapsman till professionen, har han
med iver och intresse ägnat sig åt forskningen, och han har såväl hopbragt
värdefulla samlingar som utgivit förträffliga publikationer över sina
iakttagelser och resultat. Sina läroår som etnograf i fält hade han gjort i
Sydamerika, men den mest betydande färden företog han dock i Afrika, von
Rosen är ivrig jägare och gjorde 1909 en resa till Vita Nilen, varunder hans
intresse för den svarta kontinenten väcktes. Han planlade så en
expedition genom hela denna kontinent, och ett par år efter
Vita-Nilen-resan startade hän, åtföljd av botanisten, sedermera professorn Robert
Fries, det nya företaget i Kapstaden. Meningen var att expeditionen skulle
ta sig fram genom Afrika från söder till norr, från Kap till Kairo. Det går
i våra dagar mycket bra att åka bil den vägen, och regelbunden flygtrafik
är etablerad. För trettio år sedan funnos visserligen järnvägar i Sydafrika
och från Sudan till Medelhavet, men den mellanliggande sträckan måste till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
