Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tankelinjer vid århundradets början. Av Elof Åkesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helst befinna sig i téten.
Därav det oerhört
stegrade intresse som knöt sig
till empiriska och
statistiska undersökningar
av samhällsföreteelserna.
Varje reform måste
föregås av en utredning, som
hade till uppgift att så
exakt som möjligt
fastställa tendenserna på ett
visst område. De åtgärder
man rekommenderade,
an-sågos ofta tillräckligt
motiverade endast därigenom
att de »lågo i den givna
utvecklingens linje», med
andra ord att de utgjorde
en anpassning till den
situation, som sannolikt
skulle inträffa härnäst.
Den kring sekelskiftet
härskande optimistiska
stämningen fördunklades
Unionsrevisionismens juridiska och politiska debatter slutade med unionens
upplösning 1905. Striderna på arbetsmarknaden kulminerade i storstrejken
1909. Dessemellan hade den sega rösträttsfrågan lösts »i trötthetens tecken».
Den internationella spänningen hotade esomoftast att urladda sig även över
vårt fredliga land, men trots detta kom världskrigets utbrott som en
överraskning även för svenskar i ledande ställning, och mycket få anade på
förhand vilken omfattning katastrofen skulle få, icke blott politiskt och
ekonomiskt utan även kulturellt.
Under 1800-talets senare hälft hade utvecklingsbegreppet så småningom
blivit den ledande kategorien inom, snart sagt, all vetenskaplig forskning.
Gängse statiska betraktelsesätt hade därigenom bragts i flytning och
systematiken inom varje särskild vetenskap blivit mer ett medel för genetiken
Dagen före nyårsaftonen 1899, det gamla årets och
århundradets näst sista dag, överlämnade Fredrika
Bre-merförbundet genom professorskan Agda Montelius och
fröken Gertrud Adelborg den första petitionen om
rösträtt för kvinnor vid val till riksdagens andra kammare.
Här ses — på en teckning i *ldun» nh 1900 —
statsminister Boström mottaga petitionen av de bägge
damerna, som väl i likhet med flertalet av sina medsystrar
den gången knappast anade, att det var tjugo dr kvar
till rösträttsfrågans lösning. — Teckning av E. Åberg.
visserligen av åtskilliga allvarliga bekymmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
